En miljon namn mot EU:s nyliberala vägpolitik med slavliknande arbetsförhållanden

Tingsrätten i Sundsvall frikände för några veckor sedan en makedonsk chaufför med falskt körkort och pass som körde för ICA. Dokumenten misstänks han ha mutat sig till i Bulgarien.

En miljon namn mot EU:s vägpolitik

Av Dick Emanuelsson

Europas transportfack går nu på offensiv för att kräva stopp för hur EU:s nyliberala transportpolitik slår mot förare och åkerier. En miljon namnunderskrifter ska samlas in i vad som kallas för “Fair Transport Europe”. 

https://app.box.com/s/erda81kwzm7nsqfkn0u6

Medborgarinitiativet, som EU motvilligt godkände 2012, handlar om att privatpersoner som vill förändra något kan starta en namninsamling. Minimikravet är att minst en miljon medborgare och i minst sju olika EU-länder, skriver på. Då tvingas EU-kommissionen att ta upp frågan. Av de 45 initiativ som tagits har bara tre fått ihop antalet namn. Det är det som representanter för transportfacken i främst Tyskland, Holland, Sverige och Danmark nu kommer att kampanja för.

Folkrörelse?

Jag talar med Magnus Falk som är utredare på Transportarbetareförbundet och kampanjledare i Sverige. Kommer Transport att dra in andra än förbundets medlemmar?

Magnus Falk. Foto: Transport

– Målet för oss är att samla in 15.000 namn, det är vår kvot beroende på folkmängden. Vi kommer ta fram ett väldigt konkret handlingsprogram som är förändringar i befintlig lagstiftning som vi menar leder till social dumping. När det blir mer folkrörelse (av frågan) kommer vi att gå ut mer konkret. Då finns det ingen begränsning, alla goda krafter som är intresserade kan naturligtvis vara med.

 

Politisk strejk möjlig

Tingsrätten i Sundsvall frikände för några veckor sedan en makedonsk chaufför med falskt körkort och pass som körde för ICA. Tusentals chaufförer och åkare inledde protestaktionen Här stannar Sverige! Men Transport kan inte stödja aktionen på grund av fredsplikten, uppger Falk.

Men det är en ju politisk fråga och rätten att utlysa politiska strejker under avtalsperioden existerar.

– Det är vi fullt medvetna om. I dagsläget säger vi som så här; vi har full förståelse för aktionen. Vi respekterar den här aktionen och tycker den är bra. Men vi uppmanar inte våra medlemmar att ställa sina bilar för vi är inte intresserade av att ta den diskussionen just nu. Vi får se lite längre fram. Vårt europeiska upplägg rimmar väl med kampanjen “Här stannar Sverige”.

Johan Kullgren och tusentals andra åkare och chaufförer stannade sina bilar efter att Tingsrätten i Sundsvall frikände den makedoniske chauffören med falskt körkort och pass.

Främjar laglösheten på vägarna partier som Sverigedemokraterna?

– Det är väl en bild som man i viss mån kan säga att det gör. Som branschen ser ut i dag med allt fler utländska fordon och utländska chaufförer i svenska fordon, så ser och reagerar folk. Men det är en väldig enkel slutsats att rösta på Sverigedemokraterna.

Vilka kontakter har ni med facken i Östeuropa?

– De är medlemmar i ETF, den europeiska fackliga federationen.

Och hur går resonemanget där?

– Vi är rörande överens om att situationen är ohållbar. På europanivå är vi till och med överens med arbetsgivarorganisationerna (IRU) att det är en situation som inte håller. I en gemensam deklaration kräver vi stopp för all avreglering av cabotaget. Med undantag för någon arbetsgivarorganisation i Bulgarien eller Rumänien som motsatte sig deklarationen, så var vi rörande överens.

Vem är det då som är “korken” i systemet som motsätter sig förändringen för de ekonomiska och slavliknande arbetsförhållandena för de som verkar inom transportsektorn?

– Det är inte olagligt. Jag ser det mer som ett systemfel. Problemet är att det 

finns en stor svensk transportköpare som har betalat för den tjänsten och den kvalitén. 

EU-utträde?

Lillemor Arvidsson.

Inför folkomröstningen om eventuellt EU-inträde 1994 sa Handels och Transport nej medan Kommunal ställde sig neutrala. Lillemor Arvidsson, ordförande för 600.000 kommunalare bröt mot förbundets ”neutralitet” och sa personligen ja dagarna innan EU-omröstningen. Det var förmodligen det som fällde avgörandet för inträdet.

Med tanke på EU:s utveckling sedan dess och situationen om lönedumpning, bör frågan om EU-utträde återigen ställas inom arbetarrörelsen?

– Jag tror inte det är rimligt. Det finns inga fungerande mekanismer för att gå ur.

En gång inne så är vi fast där?

– Man brukar skoja och säga att “vad vore vi utan EU? Som ett Norge utan olja”? Vi har monterat ned massvis av funktioner som vi har lagt över på EU-nivå under 20 års tid. Då skulle vi behöva bygga upp en massa strukturer igen. Jag tror att kostnaderna för att gå ur är extremt stora.