Seko kräver 3,2 procent, en procent mer än märket medan Arbetsgivarverket vill ha sifferlösa avtal, hur nu detta är möjligt.

Nu ska de statsanställda förhandla om `märket´

Av Dick Emanuelsson

Nu är det dags för de statsanställda, sist ut i årets avtalsrörelse som inleds när industrisemestern tar vid. Seko går ut hårt och kräver 3,2 procent medan statstjänstemännens fack är mer blygsamma och lägger sig för `märkets´ 2,2 procent. Arbetsgivarverket å sin sida vill ha ett 0-avtal.

Seko vill, vid sidan av lönekravet också har bättre anställningstrygghet och ökat skydd för de anställdas integritet bland de 12.000 medlemmarna inom den statliga sektorn. De återfinns inom försvaret, kriminalvårdssystemet, civilanställda inom polismyndigheten och andra grupper.

Bland de statligt anställda tjänstemännen, som representeras av åtta fackförbund som samverkar inom de Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR), är det inga revolutionära krav. De nöjer sig med `märkets´ 2,2 procent.

Sifferlösa avtal?

Arbetsgivarverkets motbud är löner som ska regleras via enskilda lönesamtal mellan den anställde och dennes chef. Det handlar om sifferlösa avtal som ska löpa tillsvidare, med en ömsesidig uppsägningstid på sex månader.

Men Arbetsgivarverket vill inte ens att det ska finnas centralt fastställda tidpunkter för lönerevision. I stället ska de lokala parterna, fack och arbetsgivare på varje myndighet, komma överens om när det är dags att se över lönerna, sammanfattar Anders Lignell på Arbetet AV:s ståndpunkt. Blir de inte överens, så ska arbetsgivaren bestämma tidpunkten för lönerevision.

– Det är det vanliga paketet från arbetsgivaren, säger Lars Johansson, förhandlingsansvarig vid Seko, luttrat.

Men sifferlösa tillsvidareavtal finns mellan de statsanställda akademikerna och Arbetsgivarverket. Men för Seko är det otänkbart. Inte heller OFR kan tänka sig avtal utan siffror.

Vems ansvar för döden på byggarbetsplatserna?

Sveriges största och farligaste (?) byggarbetsplats, Södra Cell i Värö.

Vems ansvar för döden på byggarbetsplatserna?

Av Dick Emanuelsson

En rad olyckor med dödlig utgång har inträffat det senaste året på byggarbetsplatser i Sverige. Oron och irritationen är stor bland arbetarna över att arbetsförhållandena har blivit farligare och de kräver förbättringar.

Det senaste dödsfallet inträffade på pappersmassefabriken Södra Cell i Värö där som mest över tre tusen arbetare deltar i utbyggnaden av den gigantiska anläggningen. En rörmontör avled efter att kättingblocket som höll en talja gick sönder. Den ena ändan av röret rasade nedåt medan den andra ändan av det stora röret drog med arbetaren som fick bröstkorgen bokstavligen krossad av en konsol i konstruktionen.

Litauisk och finsk underentreprenör

Håkan Asterhall

Flamman har talat med Håkan Asterhall som jobbar i akutgruppen på Arbetsmiljöverket i Göteborg. Han håller i den senaste olycksutredningen på Södra Cell.

– Som mest var det 3400 anställda entreprenörer och underentreprenörer och underentreprenörers underentreprenörer i sjätte ledet. Fruktansvärt mycket folk och olika språk. Det är en väldigt komplicerad arbetsplats. Det är inte så att Södra Cell inte gör något, det är på hugget, men det räcker inte riktigt till. . . det är ett stort jobb för dem, säger Asterhall när han försöker göra en sammanfattning och vision av arbetsplatsen.

Den förolyckade var anställd i en litauisk firma, fortsätter Asterhall.

– Den var i sin tur underentreprenör till en annan litauisk firma som i sin tur var underentreprenör till finska Valmet.

Kättingblocket har nu beslagtagits av polisen som ska utreda om blocket var manipulerat eller av någon annan orsak gick sönder.

Bara under året fem första månader har 22 arbetare dött på svenska arbetsplatser, det är hälften av vad som registrerades under de tolv månaderna 2015.

Panama-Papers blev droppen: Pappers flyttar pengarna från Nordea till fondbolag

De redan rika förnekar sig aldrig. Begäret efter mer rikedomar legaliseras av systemet och de som administrerar systemet och modellen, politikerna i Sveriges riksdag, visar upp det oskyldiga ansiktsuttrycket. Kapitalismens möjligheter äro outtömliga!

Panama-Papers blev droppen: Pappers flyttar pengarna från Nordea till fondbolag

Storbanken Nordea administrerade 100 aktiva brevlådeföretag i den internationella spekulationsskandalen som döpts till Panama-Papers. Nordeas kunder var bland de förmögnaste i Sverige men det räckte inte utan de ville dessutom undandra sig att betala skatt. Nu aviserar fackförbundet Pappers att det flyttar över sina drygt 900 miljoner kronor från Nordea och för över pengarna till ett svenskt fondbolag.

Förbundsledningen för Pappers ledning tog initiativet redan samma månad, april, som skandalen blev offentlig. Styrelsen fick godkännande om att se sig om efter en ny förvaltare till sin fond. Droppen var Nordeas inblandning i skandalen med brevlådeföretagen i Panama.

I förra veckan gav förbundsmötet styrelsen klartecken att flytta över Pappers fond på drygt 900 miljoner kronor till fondbolaget SFM Stockholms fondhotell. Allt som återstår är att Finansinspektionen godkänner flytten, uppger Pappers i ett pressmeddelande. Att fonderna administreras av ett svenskt fondhotell är viktigt för Pappers.

– Det ska vara svenskt. Det ger stadga. Det är i Sverige vi lever och verkar och då ska det också vara knutet till Sverige, svenska regler och kontrollerat av Finansinspektionen, säger Henry Heiniö.

Nya avtal för Ikea-restauranger och konditorier

Avtalsrörelsen fortsätter. Nu har även anställda på Ikea-restauranger, bemanningsföretag och konditoriserveringar fått nya kollektivavtal, rapporterar Lisa Castilla på Hotellrevyn.

Den som trodde att avtalsrörelsen tog slut i april när det Gröna riks-avtalet med Visita blev klart, trodde fel. Sedan dess har 13 nya avtal tecknats med en rad olika arbetsgivarorganisationer som HRF sluter avtal med. Det innebär att anställda på bankernas personalmatsalar, Ikea-restauranger och serveringskonditorier har fått nya kollektivavtal. De allra flesta nya avtal följer i stort det Gröna riks-avtalet.

Florerar rykten om nedskärningar på Ericsson

Ryktena om kommande nedskärningar på Ericsson blir allt starkare. Enligt uppgift ska vd:n Hans Vestberg internt gått ut och bekräftat att det blir neddragningar. Men hur stora de blir och vilka som i sådant fall berörs är fortfarande oklart, skriver Niklas Hallstedt på Kollega.

Enligt Svenska Dagbladet skulle 3000-4000 anställda skulle tvingas lämna Ericsson i sommar. Men i samma artikel talades det om att företaget egentligen behövde göra sig av med 15.000 anställda för att inte förlora i konkurrenskraft. Dagen efter kom nya rykten om att uppemot 25.000 personer kan tvingas bort, något som fick aktien att rusa på börsen.

Ericsson har valt att inte kommentera uppgifterna i likhet med Unionenklubben.

– Vi har inga faktabaserade uppgifter. Det är väldigt konstigt att kommentera saker som vi inte har kunskap om, säger Per B. Holmberg, Unionens koncernfackliga ordförande på Ericsson till Kollega.