Kampen för den lokala löneglidningen och mot den statliga inkomstpolitikens "märke"

Gruvstrejken 1969-70 och senare den stora strejken i skogen (bilden) 1975 satte fingret på den ömma punkten i förhållandet arbete-kapital och väckte en stor politisk medvetenhet inom den svenska arbetarklassen. Gruvstrejken orsakade en lavin av krav från arbetsplatser över hela Sverige under hela 1970-talet och drog igång de lokala fackklubbarnas aktivitet där den lokala löneglidningen fick en stor betydelse för att tillbaka det mervärde arbetaren skapade men som åts upp av aktieägare och stat. LO-byråkratin gjorde allt för att bekämpa klasskampen och i dag har vi "Märket" för minimala löneökningar medan "Vinstmärket" är oantastbart. Den statliga inkomstpolitiken är på sikt också ett hot mot fackföreningarnas egen existens.

Lokala lönesystem dröjer till 2018

Av Dick Emanuelsson

Lokala löneförhandlingar var tidigare allmänt förekommande innan LO, staten och arbetsgivarsidan satte ”märket” som tak för löneutrymmet. Det som de centrala förhandlarna inte lyckades med, det vill säga åstadkomma rejäla centrala löneförhandlingar kompenserades ofta i de lokala förhandlarna, även om de ägde rum under fredsplikt. Olika aktioner pressade arbetsgivarna. Den lokala löneglidningen var helt central för reallöneutvecklingen. Men den sågs med ogillande från både arbetsgivare, regering som LO-toppen som ersatte den med statlig inkomstpolitik och ”märket”.

Men nu ska så kallade lokala lönesystem börja användas i butiker och lager tidigast 2018. Ingenstans har fack och företag ännu kommit överens om att införa nyordningen redan nästa år, uppger Staffan Julius, reporter på Handelsnytt. Kollektivavtalen som slöts i våras för privata butiker och lager innehåller en bilaga om utökad lokal lönebildning. Om fack och arbetsgivare på en arbetsplats kommer överens om en lönemodell så kan de fördela löneökningarna på ett annat sätt än det centrala avtalet anger.

Byggjätten NCC oroas för lägre vinst

NCC:s norska verksamhet, som utgör elva procent av den totala volymen i NCC, går dåligt. Efter en genomgång av affärerna tvingas moderbolaget nu göra en kraftig nedskrivning för årets tredje kvartal som ”bara” kommer sluta på 503 miljoner kronor i vinst. ”Vinstmärket” för föregående års tredje kvartal slutade på 720 miljoner kronor. Norrmännen ges skulden för deras ”Nollresultat”.

Brist på vila ger störst problem vid nattarbete

Det är inte skiftarbetet i sig utan brist på vila och utryckning på kort varsel som skapar problem och gör nattarbetare utmattade, visar ny forskning, som citeras av Maria Ejd, reporter på Vårdfokus. I en ny svensk studie har 2031 skiftarbetande personer svarat på en enkät om vilka problem nattarbetet innebär. Frågor som ställdes var till exempel: ”Är det svårt att kombinera arbetsschemat med familjeliv” och ”Känner du att ditt arbetsschema gör dig uttröttad?” Svaren visade, något överraskande, att det inte är själva nattarbetet som är värst.

– Det som skapar problem är framför allt arbetsgivarens korta framförhållning och för lite vila, mindre än elva timmar, mellan arbetspassen. Att med kort varsel få veta att man ska arbeta natt har en negativ påverkan på det sociala livet, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet och en av forskarna bakom studien.

Domstol avgör om arbetstider kan hyvlas ner

Har arbetsgivaren rätt att dra ner din arbetstid när företaget så önskar? Utan förhandling och utan uppsägningstid? Fenomenet kallas ”hyvling” och det har blivit en fråga för Arbetsdomstolen, skriver Lena Blomquist, redaktionschef på Transportarbetaren.

Under två dagar har LO-facket Handels mött livsmedelsbjässen Coop i Arbetsdomstolen. Huvudpersoner är de tio anställda som vittnade om att de utan förhandlingar fick sin arbetstid neddragen till 30-timmarsvecka. Det spelade ingen roll hur länge de hade jobbat i butiken. De fick ingen uppsägningstid, utan nerdragningen skedde direkt.

Hyvlingen i arbetstider har – trots fackets protester – skett i Coopbutiker runt om i landet. Domen efter rättegången om Coop i Örebro kommer att påverka hur arbetstiderna läggs upp även för anställda i andra butiker.