AD dömer Gävlekafé igen

AD dömer Gävlekafé igen
Av Dick Emanuelsson

I fredags förra veckan kom Arbetsdomstolens dom mot Coffee Shop Nian i Gävle. Kaféet ska betala en HRF-medlem 135 000 kronor i skadestånd och utebliven lön, skriver kollegan Lisa Castilla på Hotellrevyn.

Det var i februari i år som Hotell- och restaurangfacket för andra gången stämde Coffee Shop Nian i Gävle. Denna gång handlade det om en medlem som inte fått rätt lön, sjuk- och semesterersättning. Eftersom arbetsgivaren inte svarat på stämningen, fällde Arbetsdomstolen cafeterian i en så kallad tredskodom som går helt på HRF:s linje.

Arbetsgivaren ska nu betala 135 000 kronor till medlemmen. Förutom detta döms arbetsgivaren även att betala 100 000 kronor i skadestånd till Hotell- och restaurangfacket, bland annat eftersom man satt upp övervakningskameror utan att förhandla med facket.

Coffee Shop Nian hade en svettig dag. För samma dag som domen kom, möttes Hotell- och restaurangfacket och Coffee Shop Nian i AD i ett annat fall. Det handlar om en annan medlem, som facket menar har sagts upp samt avskedats utan grund. HRF kräver sammanlagt 400 000 kronor till medlemmen i skadestånd och utebliven semesterersättning. Dom i det målet väntas den 1 juni. 

Facket vill begränsa övervakning och kontroll

Övervakning och kontroll ökar i arbetslivet. Ett av Fastighetsanställdas krav i årets avtalsrörelse är att sätta tydligare regler för att bättre skydda anställdas personliga integritet, rapporterar Minna Pyykölä på Fastighetsfolket.

Övervakningskameror finns överallt i samhället i dag. Sitter man inte med fingrarna i syltburken så är det ingen fara, säger en av de Pyykölä intervjuade i Västerås. Och så länge det finns en gemensam överenskommelse och avtal mellan facket och företag är det inga problem, vittnar anställda och fackliga representanter. Men när olika företag av olika skäl vägrar att låta facket ta del av utplacering av kameror, gps eller alkomätare i företagets bilar ställer facket inte upp. Med all rätt enligt lagen och Datainspektionens regler.

Gösta ropade in fanan som försvann

Gösta Fagerholm med den vackra fackföreningsfanan från 1889.

Fanan tillverkades två månader och en vecka innan det socialdemokratiska partiet bildades 1889 och nio år innan LO kom till. Fanan för Gjutarefackföreningen i Eskilstuna, bildat den 15 februari 1889 hittades inte 1998 då en översyn gjordes av anrika fanor inför LO:s 100-årsjubileum. Men för en tid sedan dök den plötsligt upp på en auktionssajt (Sic!).

Gösta Fagerholm, som blev gjutare i Eskilstuna redan 1947 kände att de drog till i hjärttrakten. För han är sedan gammalt medlem i Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap. Fagerholm dök upp på auktionen och ropade in fanan för två hundralappar, en spottstyver för en ovärderlig klenod inom svensk arbetarrörelse. Vem som hade stulit och överlämnat fanan till auktionärerna förtäljer inte historien som refereras i Dagens Arbete.

Sjuksköterskorna hinner inte med!

Stressen blir allt värre i allt fler yrken. Sjuksköterskorna är ett illustrativt fall.

Sjuksköterskorna hinner inte med!

Av Dick Emanuelsson
 
I en bredvidstående artikel i veckans Flamman om undersköterskornas förbättrade arbetssituation på Svartedalens äldreomsorg, där personalen arbetar sex timmar per dag, kontrasterar arbetssituationen för svenska sjuksköterskor i allmänhet. För 10 174 sjuksköterskor på medicin- och kirurgavdelningar på 79 svenska akutsjukhus har svarat på en enkät om sin arbetssituation. De tillfrågades om vilka arbetsuppgifter av 13 utvalda de inte gjort under sitt senaste pass, berättar Vårdfokus på sin webbplats.

Majoriteten, 75 procent, angav att de missat någon aktivitet inom det egna ansvarsområdet. Förutom samtal, munvård och vårdplaner var det också svårt att hinna utbilda patienter och anhöriga och förbereda dem inför utskrivning. Om sjuksköterskan ansvarade för fyra patienter lämnades i genomsnitt 2, 9 vårduppgifter ogjorda. Om de tog hand om sex patienter steg siffran till 3,6 arbetsuppgifter under ett arbetspass.

U-fokus på långt och hållbart arbetsliv

Större vikt måste läggas på en hållbar arbetsmiljö när fler ska orka arbeta längre, därför är En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet ämnet för EU-kampanjen som startade förra veckan, uppger Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Budskapet från europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA i Bilbao är att säkra och hälsosamma arbetsvillkor genom hela arbetslivet är bra för arbetstagare, företag och samhället i stort. Syftet med kampanjen är att belysa vikten av att få Europas åldrande befolkning att stanna kvar längre i arbetslivet.

AVTAL 2016: Målarstrejken utvidgas med ytterligare 600 målare

Förra fredagen utökade Målareförbundet sin strejk. Måleriföretagen hade tidigare backat från sitt yrkande om förändring av debiteringen av mätningsavgiften som är kopplad till ackordslönesystemet, skriver Helena Forsberg på Elektrikern.

Enligt Målareförbundet har motparten varit totalt ointresserade att diskutera frågor som är viktiga för facket. Från de många punkter Målareförbundet hade har kraven kokats ner till tre punkter som facket vill få igenom.

Föra fredagen gick ytterligare 600 målare ut i strejken som nu omfattar cirka 900 målare. Den 29 april går Byggnads och brevbärare från Seko ut i sympatistrejk. Den 2 maj följer Elektrikerna, Fastighets och Musikerförbundet.

JM:s resultat bättre än väntat

Byggjätten JM (John Mattsson) redovisade en vinst på 387 miljoner första kvartalet. Det är bättre av vad analytikerna räknat med. Tjugo minuter efter att rapporten släpptes gick aktien upp med sju procent. JM redovisar även höga siffor när det gäller sålda bostäder och byggstarter. Antalet sålda bostäder ökade från 843 första kvartalet 2015 till 927 i år. Och antalet produktionsstarter steg från 748 till 856. Johan Skoglund, vd och koncernchef, på JM skriver i en kommentar till rapporten att ”efterfrågan för JM:s bostäder har varit fortsatt stabil på JM:s huvudmarknader under det första kvartalet”.

Med socialism är det möjligt: Projektet med 6-timmarsdag i Göteborg fortsätter

Mindre stress, mer tid för hyresgästerna, mindre sjukfrånvaro och större egen kraft och energi är
resultatet av det drygt ett år gamla projektet med 6-timmars arbetsdag på Svartedalens äldreomsorg.Foto: GP.

Med socialism är det möjligt: Projektet med 6-timmarsdag i Göteborg fortsätter

Av Dick Emanuelsson

Sextimmarsdagen blir allt att döma kvar året ut på Svartedalens äldreboende i Göteborg. Det står klart efter att det borgerliga missnöjespartiet Vägvalet sagt att det inte vill avbryta projektet som pågått sedan februari 2015.

Moderaterna hade inför kommunfullmäktiges möte förra veckan yrkat på att avbryta projektet. Motivet är att det skulle vara för dyrt. I stället vill det satsa på chefer och större konkurrens inom äldreomsorgen, i klara ordalag öppna för mer privata alternativ.

En oberoende forskare och konsult har följt projektet och har i dagarna överlämnat en rapport där Svartedalen på alla punkter överträffar Solängens- och Göteborgs stads äldrevård. Stressen har minskat och undersköterskorna arbetar mer. De har mer tid för sina hyresgäster. Sjukfrånvaron är bara hälften av stadens.

Planekonomi och socialism

Flamman talade med Daniel Bernmar, vänsterpartiets gruppledare som drivit projektet i Svartedalen med frenesi.

Daniel Bernmar (v).

– För att täcka upp samma antal arbetstimmar med 6- i stället för 8-timmars scheman har 14,86 undersköterskor nyanställts. Det kostar 6, 4 miljoner kronor per år. Projektets utvärdering handlar om hur det slår på samhällsekonomin. När sjukskrivningarna sjunker minskar vårdens, Försäkringskassans och a-kassans kostnader. Räknar man hela ekonomin, det vill säga även statens kostnader som har minskat betydligt, blir nettokostnaden tre miljoner kronor för de 14 nyanställda.

Nu har vi inte socialism i Sverige, tyvärr, där kommunernas, landstingens och staten har en och samma planerade ekonomi.

– Det är riktigt. Kommunen kan inte själv införa detta i hela Göteborgs stad. Och det har vi också hävdat hela tiden. Men resultaten är mycket viktiga i samtal med staten, landstinget och kommunen om hur en arbetstidsförkortning skulle kunna finansieras i stort. Det handlar om att vara en murbräcka i diskussionen och möjligheten att skapa ett hållbart arbetsliv.