AD dömer Gävlekafé igen

AD dömer Gävlekafé igen
Av Dick Emanuelsson

I fredags förra veckan kom Arbetsdomstolens dom mot Coffee Shop Nian i Gävle. Kaféet ska betala en HRF-medlem 135 000 kronor i skadestånd och utebliven lön, skriver kollegan Lisa Castilla på Hotellrevyn.

Det var i februari i år som Hotell- och restaurangfacket för andra gången stämde Coffee Shop Nian i Gävle. Denna gång handlade det om en medlem som inte fått rätt lön, sjuk- och semesterersättning. Eftersom arbetsgivaren inte svarat på stämningen, fällde Arbetsdomstolen cafeterian i en så kallad tredskodom som går helt på HRF:s linje.

Arbetsgivaren ska nu betala 135 000 kronor till medlemmen. Förutom detta döms arbetsgivaren även att betala 100 000 kronor i skadestånd till Hotell- och restaurangfacket, bland annat eftersom man satt upp övervakningskameror utan att förhandla med facket.

Coffee Shop Nian hade en svettig dag. För samma dag som domen kom, möttes Hotell- och restaurangfacket och Coffee Shop Nian i AD i ett annat fall. Det handlar om en annan medlem, som facket menar har sagts upp samt avskedats utan grund. HRF kräver sammanlagt 400 000 kronor till medlemmen i skadestånd och utebliven semesterersättning. Dom i det målet väntas den 1 juni. 

Facket vill begränsa övervakning och kontroll

Övervakning och kontroll ökar i arbetslivet. Ett av Fastighetsanställdas krav i årets avtalsrörelse är att sätta tydligare regler för att bättre skydda anställdas personliga integritet, rapporterar Minna Pyykölä på Fastighetsfolket.

Övervakningskameror finns överallt i samhället i dag. Sitter man inte med fingrarna i syltburken så är det ingen fara, säger en av de Pyykölä intervjuade i Västerås. Och så länge det finns en gemensam överenskommelse och avtal mellan facket och företag är det inga problem, vittnar anställda och fackliga representanter. Men när olika företag av olika skäl vägrar att låta facket ta del av utplacering av kameror, gps eller alkomätare i företagets bilar ställer facket inte upp. Med all rätt enligt lagen och Datainspektionens regler.

Gösta ropade in fanan som försvann

Gösta Fagerholm med den vackra fackföreningsfanan från 1889.

Fanan tillverkades två månader och en vecka innan det socialdemokratiska partiet bildades 1889 och nio år innan LO kom till. Fanan för Gjutarefackföreningen i Eskilstuna, bildat den 15 februari 1889 hittades inte 1998 då en översyn gjordes av anrika fanor inför LO:s 100-årsjubileum. Men för en tid sedan dök den plötsligt upp på en auktionssajt (Sic!).

Gösta Fagerholm, som blev gjutare i Eskilstuna redan 1947 kände att de drog till i hjärttrakten. För han är sedan gammalt medlem i Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap. Fagerholm dök upp på auktionen och ropade in fanan för två hundralappar, en spottstyver för en ovärderlig klenod inom svensk arbetarrörelse. Vem som hade stulit och överlämnat fanan till auktionärerna förtäljer inte historien som refereras i Dagens Arbete.

Konditori i AD för sextrakasserier

Konditori i AD för sextrakasserier

När bagaren ständigt stirrade på kafébiträdets bröst och rumpa bad hon honom sluta varvid han hänvisade till att ”luften är fri”. Bagaren påstås även ha frågat om han fick smeka kvinnans bröst och underliv. Kvinnan pratade med sin pojkvän för hon kände sig så utsatt och sexuellt terroriserad. Därefter gick hon till facket och sökte upp en läkare som sjukskrev henne. En polisanmälan gjordes. Bagaren nekar till alla anklagelser och menar att den 20-åriga kvinnan ljuger. Fallet togs upp av Diskrimineringsombudsmannen som gick till AD som behandlar frågan med parterna om några veckor.

Den uppseendeväckande historien skrivs av Lisa Castilla på Hotellrevyns webbplats. Kvinnan fick nästan dagligen utstå bagarens närgångna blickar och sexuella förslag. DO kräver i sin stämning av konditoriet i Arbetsdomstolen att arbetsgivaren ska betala 100 000 kronor till kvinnan i diskrimineringsersättning. Men bagaren är inte officiellt varken kvinnans chef eller arbetsgivare. Men DO menar dock att han företrätt arbetsgivaren, eftersom han fattat beslut om personal och verksamhet när denne inte varit på plats. Och oavsett vilket har arbetsgivaren ansvar för att se till att personalen inte utsätts för kränkningar, säger Marie Nordström som driver ärendet hos DO.

Visselblåsare ska ha rätt till skadestånd

Den som slår larm om allvarliga missförhållanden på en arbetsplats ska ha rätt till skadestånd vid repressalier från arbetsgivarens sida, föreslår regeringen som citeras av Lena Hennel på Arbetet.

Organisationen Transparency International slår i en studie fast att det svenska skyddet för visselblåsare är otillräckligt. Regeringen lägger nu förslag om att en anställd som slår larm om allvarliga missförhållanden ska ha rätt till skadestånd om arbetsgivaren bemöter agerandet med någon form av repressalier. Samma skydd ska gälla för inhyrd arbetskraft som för fast anställd. Lagförslaget, som föreslås träda i kraft 1 januari 2017, har nu skickats till Lagrådet för synpunkter.

Rättshjälp gav 17 miljoner till medlemmar i Handels

Sjutton miljoner kronor fick Handels medlemmar i ersättning sedan LO-TCO Rättsskydd drivit deras ärenden i domstol. Det är betydligt mer än 2014 som gav åtta miljoner kronor, skriver Lisa Berthelson på Handelsnytt.

– Detta visar framför allt hur viktigt det är att vara med i facket. Då får du hjälp att driva din sak av jurister. Jag tror många Handelsmedlemmar skulle gå miste om ersättningar för att de inte själva har råd med rättegångskostnader och jurister, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Inom Handels gäller de flesta ärenden arbetsrätt; 102 jämfört med 16 försäkringsrättsärenden, exempelvis arbetsskada. De handlar om lönefrågor som inkasso eller tvistiga fodringar, säger Dan Holke.

Totalt fick alla fackförbunds medlemmar som anlitar LO-TCO Rättskydd 190 miljoner kronor i utbetalda ersättningar. Det är en minskning jämfört med 2014 då 335 miljoner kronor betalades ut. Andra förbund som anlitar LO-TCO Rättsskydd är förutom de 15 LO-förbund där Handels ingår, 10 Saco-förbund och 15 TCO-förbund.

Dick Emanuelsson

“Posten en farlig arbetsplats”

“Posten en farlig arbetsplats”

  Av Dick Emanuelsson

Nya fakta från Arbetsmiljöverket visar att brevbärare och posthanterare jämfört med andra yrkesgrupper anmäler dubbelt så många arbetsrelaterade sjukdomar och nästan tre gånger så många arbetsolyckor med sjukfrånvaro, räknat per 1 000 sysselsatta, skriver Sekotidningen.

I anmälningarna uppger de oftare än alla andra att deras arbete är enformigt, att de har låga kunskapskrav och få möjligheter till utbildning. Det kan leda till känslor av otillräcklighet, bristande motivation och nedstämdhet. Postbranschen är dessutom en där de anställda i lägst utsträckning uppger att de är nöjda med sitt arbete i dess helhet.

Rättegångar i AD tas om efter jäv

 

Rättegångar måste tas om sedan Arbetsdomstolen upptäckt att medlemmar i LO-TCO Rättsskydds styrelse varit domstolsledamöter i mål där det fackligt ägda bolaget varit berört. Därmed har jäv uppstått, uppger Publikt på sin webbplats.

Arbetsdomstolens ordförande Karin Renman reagerade på att LO-TCO Rättsskydds styrelseledamöter också kunde vara domstolsledamöter, skriver tidningen Lag & Avtal. Hon reagerade efter huvudförhandlingen i ett mål där facket företräddes av en jurist från LO-TCO Rättsskydd, samtidigt som en styrelseledamot från LO-TCO Rättsskydd var arbetstagarrepresentant i domstolen.

Turné om arbetsrätt på Malmöskolor

 

Jobba aldrig gratis. Jobba aldrig svart. Kräv anställningsavtal. Det är några av de budskap som når gymnasieeleverna i Malmö just nu. Och det kan behövas. När eleverna fick svara på en enkät om arbetsrätt var sex av tio svar felaktiga, skriver kollegan Kerstin Gustavsson på Hotellrevyn.

– Så vi känner att det viktigt att göra det här. Det är kunskaper som behövs i alla branscher, inte bara inom hotell- och restaurang, säger Erik Hansson, projektledare på Malmö högskola som gjorde sammanställningen av svaren.

Kampanjen “Du har rätt!” avslutades förra veckan och är verkligen angelägen för den unga generationen. Ty mer än varannan anställd mellan 16 och 24 år är visstidsanställd, och de flesta korta anställningar finns i hotell- och restaurangbranschen. Några elever från Malmö högskola tog kontakt med Hotell- och restaurangfacket och tillsammans startade de kampanjen “Du har rätt!”. Gemensamt informerar de nu om arbetsrätt för gymnasieeleverna i Malmös fem största skolor.

Kvinnorna tillbaka i Handels styrelse

 

Bara fyra av LO:s 14 förbund har minst 40 procent kvinnor i styrelsen. I Handels förbundsstyrelse är 54 procent av ledamöterna kvinnor, skriver Handelsnytt. Regeringen har flaggat för att införa sanktioner mot börsbolag som inte är jämställda. Men även LO:s medlemsförbund har en lång väg till jämställda styrelser, enligt en kartläggning som Dagens Industri gjort. Bara fyra förbund har minst 40 procent kvinnor i styrelsen. I tre förbund, Byggnads, Elektrikerna och Målarna finns noll kvinnor. Men Handels lyser som ett föredömligt undantag.

SAF:s ”Flexibla arbetsmarknad” fick stryk i AD

Andreassons Åkeri i Veddige i Halland gjorde upp om ett "uppdragsavtal" med den polske lastbilschauffören Radek Rostkowski. Därmed hade företaget tänkt att de skulle slippa kollektivavtal med arbets- och sociala avgifter.

Men en enig Arbetsdomstol (AD) var av en annan uppfattning. Den fällde företaget som den ansåg hade Rostkowski som anställd. Det enda han gav till företaget var sin egen arbetskraft. Åkeriet stod för allt annat.

– Ett anställningsavtal är så speciellt att reglerna är till för att skydda de enskilda arbetstagarna. AD har många gånger tidigare sagt att det spelar ingen roll vad parterna kallar avtalet. Man måste se till de faktiska omständigheterna som att man är personligt arbetsskyldig eller att man inte själv väljer när man kommer och går. Liknar det ett faktiskt anställningsförhållande så spelar det ingen roll att man har skrivit under ett så kallat "uppdragsavtal".

125 chaufförer

Det säger till Flamman Anne Alfredson på LO/TCO:s Rättskydd. Hon driver nu processen mot Andreassons i Arbetsdomstolen angående de andra 125 chaufförerna. Alfredson har begärt att åkeriet ska lämna ut dokument som visar hur chaufförerna har arbetat, vilket företaget har vägrat. Nu är det upp till AD att fatta beslut i frågan.

– Han (Rostkowski) tjänade kanske inte så dåligt som hälften av kollektivavtalet. Men han och chaufförerna har i praktiken bott i bilen, har inte haft några fasta arbetstider för de fick  bara betalt när de arbetade. Till exempel, om du står i en kö till en färja så får du betalt om de följer kollektivavtalet. Men inte hos Andreassons Åkeri.

När Rostkowski ifrågasatte dessa förhållanden hotades han fysiskt av två personer och då lämnade han anställningen hos åkeriet.

Är det här den "flexibla arbetsmarknaden" som SAF drömde och stred om på 1980- och 90-talet?

– Ja, det här är den flexibla arbetsmarknaden.

Drabbat andra åkerier

Fackföreningsjuristen nämner även att en rad andra åkerier har konkurrerats ut av Andreassons Åkeri just tack vare den hänsynslösa exploatering av de anställda hos Andreassons.

– Det här åkeriet har vuxit så det knakar de senaste åren samtidigt som andra åkare som försökt att ge de anställda kollektivavtal och anständiga löner inte har överlevt. Kollektivavtalen skulle förhindra detta.

Rostkowski och åkeriet konfronterades i januari 2013 i Varbergs tingsrätt. Det slutade i en förlikning där Rostkowski fick 50.000 kronor i ersättning. I Arbetsdomstolen, som samlades i oktober och fällde sin dom den 14 december 2013, hade Transport krävt ett skadestånd till Rostkowski på 168 000 kronor. Men eftersom  han inte var medlem i förbundet kunde han inte få skadestånd.

Transport hade krävt  400 000 kronor i skadestånd av Andreassons men AD beslutade om 100 000 kronor samt att åkeriet ska stå för rättegångskostnaderna på knappt 380 000 kronor.

Dick Emanuelsson