1971-1972: Från hyresstrejken i Umeå, Uddevalla till Ayotzinapa, Mexiko

 

Ayotzinapa, Mexiko, den lärarhögskola för fattiga bönders söner och döttrar, en veritabel revolutionär bastion i ett sekel. 43 studenter kidnappades den 26 september 2014. De kremerades i ugnar av en kombinerad styrka som utpekas som den lokala 26:e armébataljonen och den politiska drogkartellen i staden Iguala.

1971-1972: Från hyresstrejken i Umeå, Uddevalla till Ayotzinapa, Mexiko

Knut Lindelöf skriver [1] om studenternas hyresstrejk i Umeå.

Här är mina erfarenheter av en liknande hyreskamp, men i Uddevalla i början av 1972.

 

JAG MINNS KAMPEN bland studenterna i Umeå väl. Vi kom efter, vi som var hyresgäster på det nybyggda bostadsområdet Hovhult, i Uddevalla, en majoritet av hyresgästerna var arbetare på Uddevallavarvet.

Det allmännyttiga Uddevallahem hade aviserat och beslutat om en rejäl hyreshöjning, enligt ”bruksvärdesprincipen” för de 700 hyresgästerna. Och så dök det upp en kritisk insändare i lokaltidningen Bohuslänningen om hyreshöjningen från en ung kvinnlig hyresgäst, nästan granne med mig.

I VPK-föreningens lokal på Tallvägen 2 samlades vi varje måndagskväll rent informellt för att utbyta lite skitprat, men också politiska frågor, så klart. Vår ordförande, lokföraren som kom att bli min politiske mentor, Olof Nilsson, bördig från Piteå menade att vi som bodde i området, läraren Ingemar Törner och jag borde ta kontakt med kvinnan, som jag dessvärre inte minns namnet på men som var partilös, vilket var viktigt för att de antikommunistiska gråsossarna i Hyresgästföreningen inte skulle få förevändningar för att anklaga och hetsa mot den kamp som vi förberedde nere i källaren, där vi hade vår lilla partiexpedition.

Och det gjorde Törner, mer vältalig och diplomatisk än denne grovplåtslagare.

 

ETT MÖTE MED KVINNAN sammankallades och vi kontaktade ytterligare en ung partimedlem i området som deltog i mötet med ”Gun”, som vi kan kalla henne.

Mötet blev en framgång och vi beslöt, mitt i vintern att sammankalla ett stormöte för hela området på ett dagis, där kvinnan hade sitt barn. Personalen sa ”visst, kom bara hit” och det gjorde mer än hundra personer.

Där beslöts att utse ett ombud i varje hus, som bestod av 3–4 uppgångar med fyra plan av lägenheter. Och vi lyckades skapa en verklig organiserad kommitté, nästan i stil med CDR-kommittéerna på Kuba (”Kommittéerna för Revolutionens Försvar”).

Varje ombud/kontakt tog i sin tur kontakt med varje hyresgäst i sitt hus. Tänk på att det var cirka 700 hushåll och vi lyckades få cirka 550 hyresgäster att skriva på att avsätta en tredjedel av sin hyresavgift på ett postgirokonto varje månad till ett konto på Länsstyrelsen. En helt laglig åtgärd till skillnad mot Umeå-strejken. Därför var Uddevallahem tvungna att stämma oss efter tre månader, annars skulle bolaget förlora dessa pengar.

 

OCH EFTER TVÅ MÅNADER ville Uddevallahem ha förhandlingar. Uppgörelsen blev en liten smärre hyreshöjning jämfört mot de 10–12 procent de hade beslutat om i ”samarbete” med gråsossarna i Hyresgästföreningen.

Dessa hade i Bohuslänningen sakta men säkert så smått börjat att hetsa mot oss i Vpk och talade om att ”kommunisterna fiskar i grumligt vatten”, med det sedvanliga skitpratet om Stalin, Sovjet, etc.

Men det slog jävligt illa ut. Inför Hyresgästföreningens möte i Uddevallaföreningen invaldes Ingemar Törner i styrelsen, varvid flera av de värsta gråsossarna nästan fick hjärtsnörp och ville avstå sin plats.

Min enkla person ville den ledande sossen och riksdagsledamoten från Bohuslän värva till (s) och han lovade mig också en riksdagsplats, som jag artigt men bestämt tackade nej till.

”Gun” och jag invaldes till Hyresgästregionens avdelningsfullmäktige och som sådana tillbringade vi en helg på Lysekils stadshotell där den verklige Hyresgästbossen, Erik Svensson, en lismande listig i pannan svettig varelse försöket vrida det politiska innehållet mot ”element som försöker splittra hyresgäströrelsen”. Senare på kvällen, efter middagen i den stora restaurangen satte han sig vid vårt bord med en whisky i handen och försökte också manipulera för att ”vinna oss”.

Men det sket sig, för Svensson.

Ovanstående är bara några fragment från hyresgästkampens 1972.

I Angered i Göteborg samma år försökte också hyresgästerna att starta något. Men våra kamrater i KFML:r hade en dåliga vana att tro att ”varje rörelse bland massorna skulle kunna kanaliseras i utvecklandet av en socialistisk revolution” varvid folk muttrade och antingen lämnade lokalen eller vägrade att ansluta sig till ”stollarna”!

 

JAG TROR OCKSÅ PÅ RÖRELSEN bland massorna. Men har efter drygt 50 års arbete bland massorna, där som här, har jag förvissningen om att under kampens gång formas det politiska medvetandet. Det går inte att göra tvärtom; först skapa marxist-leninister till 110 procent för att därefter starta kampen. Det tror jag även kamraterna i det som ersatte ”R” med tiden också insåg.

Men det var en härlig tid. Så otroligt annorlunda som dagens ”multimediakamp” deformeringen av inte bara en utan kanske två generationers politiska och kollektiva känsla.

Men visst, ” Utan revolutionär teori, ingen revolutionär praktik” som Lenin inympade i bolsjevikerna i Teserna från april 1917”! och som Olof Nilsson, en bokstavlig arbetarintellektuell inpräglade i oss unga varvsarbetare och andra partimedlemmar i Uddevalla.

Och så står det på en av dörrarna i studenternas hus i Ayotzinapa, Mexiko, den lärarhögskola för fattiga bönders söner och döttrar, en veritabel revolutionär bastion i ett sekel varifrån 43 studenter kidnappades och kremerades i ugnar av en kombinerad styrka av armébataljonen och den politiska drogkartellen i staden Iguala.

Skillnad i kampen och dess former?

Visst, men huvudfienden, då som nu, där som här är exakt densamma.

Dick Emanuelsson

f.d. hyresgäst på bostadsområdet Hovhult, Uddevalla 1972, numera i Latinamerika sedan år 2000

[1] Mitt politiska liv… (del 3) – Hyreskampen och mötet med Folket i Bild/Kulturfront
https://www.lindelof.nu/mitt-politiska-liv-del-3-hyreskampen-och-motet-med-folket-i-bild-kulturfront/

 

"Om jag går framåt, följ mig.
Om jag stannar upp, puffa på mig.
Om de dödar mig, hämnas mig.
Om jag förråder er, döda mig"!