Jonas Sjöstedt en ”HALLICK”?

Jonas Sjöstedt har inte den ”punsch” i politiken som EM-mästaren 1966, Bosse Högberg hade i nyporna. För det krävs ståndaktighet och principer.

 

Jonas Sjöstedt en ”HALLICK”?

Det tycker hans fru, socialdemokraten Ann Måwe, ”avlägsen släkting till pianisten Henrik Måwe, gift med den kristdemokratiska politikern Alice Teodorescu Måwe”. Ann, har som diplomat tjänstgjort som ”ambassadör i Hanoi, Vietnam mellan 2019 och 2024. Tidigare har hon tjänstgjort bland annat vid Sveriges generalkonsulat i Jerusalem, Israel, och vid representationen i New York, USA”, enligt Wikipedia.

Och på något sätt faller nu polletten ner, även om vi är motståndare till konspirativa teorier men att kalla Sjöstedt för ”hallick” är kanske både rått och hårt och men framför allt felaktigt. Dessutom vet jag inte hur prototypen för en ”tysk hallick” ser ut, snarare tycker jag att han ser ut som en dubbelgångare till den förre fantastiske EM-mästaren i boxning, Bosse Högberg.

 

SJÖSTEDTS BAKTALARE BRUKAR annars anklaga honom för politisk ”prostitution”. Vänsterpartiet, säger han, ska inte längre bekämpa varken EU-projektet,  Sveriges Natomedlemskap eller bygga socialism i Sverige. Han vill avrusta sitt parti på de sista ideologiska principerna av Marx´ lära som sedan 1921 varit partiets ideologiska kompass. Marx gjorde som bekant analysen av det kapitalistiska samhället i ”Kapitalet, kritiken av den politiska ekonomin”, instrumentet för att analysera det ekonomiska systemet som växte fram för 150 år sedan och som ska ersättas av det mer moderna och mer demokratiska samhällssystemet som marxisterna kallar för SOCIALISM.

Men socialism och det då självklara studiehäftet om det Kommunistiska Manifestet är för länge sedan raderat i partiprogrammet och i studier, och det är där Sjöstedts kritiker får näring.

”All hittillsvarande historia om samhällets utveckling, är historien om de sociala klassernas kamp”! Men klasskamp är ett tabubelagt ord i dagens Vänsterpartiet.

I EN KRÖNIKA I FOLKBLADET den 4 januari skriver Sjöstedt:

”En majoritetsregering med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet vore det bästa för Sverige. Men jag tror att vi måste räkna med att även Centerpartiet kommer att behövas”.

Att de tre andra nämnda partierna i dag representerar en tidigare förd politik som bäddade för högern, bekommer inte Sjöstedt, det handlar om att få en ministerpost till varje pris. Det var samma utsiktslösa valtaktik i det senaste valet som skulle kunna ha gett en ökning på flera procent i stället för den procent partiet förlorade när det lade sig i en så principiell fråga som vår alliansfrihet.

En valkampanj MOT Nato med en klar politisk IDENTITET, även om det skulle innebär en konfrontation med (s), skulle ha stärkt V:s möjligheter till en ministerpost i egenskap av ett bättre styrkeförhållande. Men Sjöstedt fick med sig partiet på linjen, säger hans interna kritiker att lägga sig i NATO-frågan i tron att både (s) som (v) skulle öka, vilket var en katastrofal nederlagspolitik.

Men ”Hallicken” har inget lärt och nästan bönfaller;

”Partierna bör istället mötas, bygga upp förtroende för varandra och se till det som förenar. Faktum är att även de partier som står längst ifrån varandra i frågor som privatiseringar och ekonomisk politik, Vänsterpartiet och Centerpartiet, har andra frågor som förenar dem”.

Ett märkligt politiskt förtroende har Sjöstedt (v) för den stat som har befunnit sig i krig permanent, med undantag för 16 år, sedan självständigheten den 4 juli 1776, som Jimmy Carter intygade med en stor sorg. Men Sjöstedt, som föredrar den staten och dess demokrati framför Venezuelas. Och nu får han Donald Trump som sin nye ÖB.

I EN SENARE KRÖNIKA skriver Sjöstedt om Donald Trump som USA:s nye president. Han oroar sig, eller som han skriver:

”. . . glöm inte att Trump underblåste ett försök till statskupp i USA med stormningen av Capitolium för fyra år sedan”.

Men samme Sjöstedt ligger lågt med Trumps försök att störta regeringarna i Kuba, Venezuela och Nicaragua. Men det är inte märkligt. Samme Sjöstedt sa, när han fick en fråga i SVT:s program ”Partiledaren” 2015 om vilken demokrati han föredrog, USA eller Venezuela, valde han den i USA. Det av USA sedan 65 år blockerade Kuba kallar han sedan flera år för en ”diktatur” och ”vänstermannen” Sjöstedt mörkar att de länder i Latinamerika som med egna medel har befriat sig utsätts för ett terroristiskt ekonomiskt krig av Jänken, får inte Sjöstedt att ens lyfta på ögonbrynen.

 

MEN HAN VILL GE DET av Tel Aviv sönderbombade Gaza ”Marshall-hjälp”. Och vill att EU ska i bräschen. Och det är denna nykoloniala mentalitet som Sjöstedt bröstar sig med, ”Vi ska fixa det här, vi har ju kastat ut de förbannade antisemiterna ur partiet”, men jag vill nog kalla dem för antiimperialister, bland dem Björn Alling i Linköping, med 25 års partimedlemskap och ledare för V:s fullmäöktigegrupp.

Det räckte att det Judiska Nationalrådet ringde till det alltid villiga DN för att Sjöstedt skulle få skrämselhicka och fick brådis att från Bryssel ringa particentralen på Kungsgatan 84 i Stockholm och ge partisekreteraren Aron Ezler mer eller mindre order om att kasta ut de partimedlemmar som ”har blivit ett rött skynke för partiets regeringssträvanden”.

 

NÄ, SJÖSTEDT, DU HAR inte den ”punsch” i politiken som EM-mästaren 1966, Bosse Högberg hade i nyporna. Han stod i 15 ronder med bruten käke, som han hade fått redan i den första ronden mot fransmannen Yoland Leveque. Du blir groggy när de svenska sionisterna får rubriker i Bonniersfärens mediemonopol.

Att stå emot den politiska högern handlar om att ha en liknande ”punsch”, fast i politiken handlar det om identitet, inte vindflöje och politisk principlöshet. För jag vägrar tro vad dina belackare säger, att du ”gick över till den andra sidan” under frugans arbete på ambassaden i USA.

Men vem vet, gifter man i sig i kretsar som rör sig i Tel Aviv och har en svågers fru som är den mest fanatiska försvararen av det sionistiska Stor-Israel och dess folkmord mot det hjältemodiga palestinska folket, tja, vem vet var det då kan sluta.

Dick Emanuelsson