Fack stäms efter
uppsägningar
SKL och Pacta stämmer Brandmännens riksförbund för
brott mot fredsplikten. Anledningen är de massuppsägningar som skett som
reaktion på det nya kollektivavtalet för deltidsbrandmän. Arbetsgivarna menar
att BRF har uppmanat medlemmarna att säga upp sig, skriver Mira Hjort,
Kommunalarbetaren på tidningens webbplats.
Kritiken mot det nya avtalet för deltidsbrandmän, som
såväl Kommunal som Vision och Brandmännens riksförbund skrivit under bygger på att
medlemmarna förlorar pengar på det. Kommunal satte BRF inför fullbordat faktum
när det skrev under avtalet vilket gjorde att fredsplikt inträdde. Få
stridsmedel återstår då och tydligen har brandmännen sett massuppsägningar som det
enda påtryckningsmedlet. Därför stämmer arbetsgivarorganisationerna SKL och
Pacta Brandmännens riksförbund till Arbetsdomstolen för brott mot fredsplikten och
vill ha ett skadestånd på sammanlagt 500 000 kronor av BRF. BRF dock tvår sina
händer eftersom organisationen inte står bakom uppsägningarna.
AVTAL 2017: HRF
vill höja lönerna med 700 kronor
Lönehöjning på 700 kronor i månaden och skärpta krav
för arbetsgivare som vill hyvla arbetstid. Det är några av avtalskraven som
Hotell- och restaurangfacket lämnar över till arbetsgivarna i Visita i dag,
uppger Anna Hjorth, på Hotellrevyn.
– Att höja lönerna för våra medlemmar är det absolut
viktigaste avtalskravet. Det är lönen man lever av. Sedan kräver vi att det ska
löna sig bättre att ha lång yrkesvana, den skillnad som finns har tappat i
värde. Vi måste göra det mer attraktivt att stanna i branschen, säger HRF:s
avtalssekreterare Per Persson.
Persson hävdar att Visita vill frysa eller sänka
lönerna för dem utan erfarenhet, medan HRF vill höja lönerna för dem med lång
erfarenhet. Precis som i förra årets avtalsrörelse handlar flera av HRF:s
avtalskrav om ökad trygghet för anställda i branschen och i centrum står kravet
på tillsvidareanställning ska vara huvudregel och heltid en rättighet.
Statliga jobben
som försvann till Stockholm
De tjugo senaste åren har 231 kommuner blivit av med
sammanlagt 29 000 statliga jobb. Däremot har Stockholm med kranskommunerna fått
nästan 12 000 nya statliga jobb, netto. Nu kräver landsbygden förändring,
skriver Linda Flood, Arbetet.
Samtidigt har en centralisering av tjänster inom
statlig förvaltning och statliga affärsverk ägt rum. Ett sextiotal kommuner
fick drygt 40 000 nya myndighetsjobb. I Stockholm och dess kranskommuner Solna,
Sundbyberg och Huddinge tillkom till exempel närmare 12 000 tjänster under
samma tidsperiod, enligt siffror från SCB.
Nu vill regeringen flytta 10 000 statliga jobb från
Stockholmsområdet till regioner som behöver arbetstillfällen. Det är ett av de
75 förslag som den parlamentariska Landsbygdskommittén kommit fram till och som
lämnades över till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, (S), i början av året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.