Industrin bjuder 1,5 procent per år

År 2015 hade 50 svenska direktörer i genomsnitt en inkomst på motsvarande 54,3 industriarbetarlöner, enligt den senaste LO-rapporten. År 1980, efter ett decennium av lokal lönekampo och självständig organiserad arbetarkamp var motsvarande siffra bara 4,9. År 2016 redovisade fyra svenska privatbanker en vinst på 92 miljarder kronor och ska dela ut drygt 60 miljarder kronor till sina aktieägare på stämmorna i vår. `Märket´ är inte avsett för dem utan för landets lönearbetare.

Industriarbetsgivarnas `märke´ slutar på 1,5 procent per år 

Av Dick Emanuelsson

Arbetsgivarsidan sätter sitt `Märke´ till 1,5 procent per år och vill avtala det upp till tre år. Facken å sin sida har gått ut med 2,8 procent.

Enligt Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe är budet, som backas upp av Livsmedelsföretagen, Ikem, Trä- och Möbelföretagen, SLA, Grafikska företagen och Teko vill han reducera fackens bud med nära hälften. På så sätt tror han sig ”stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft, vilket är Industriavtalets främsta syfte”.

Uttalandet gör Weihe bara någon vecka efter att fyra svenska privatbanker presenterat sin årsredovisning för 2016 som slutade på 92 miljarder kronor. Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank. Till bankernas årsstämmor i vår föreslår de en sammanlagd utdelning till sina aktieägare på över 61 miljarder kronor, fyra miljarder mer än i fjol.

54,3 industriarbetarlöner

Anders Weihes utspel kom också bara en vecka efter LO-rapporten Makteliten - reglerar inte sig själva, publicerats. Den beskriver hur en exklusiv grupp i det svenska samhället, sammanlagt 200 personer, sedan 1980 har ökat sina årsinkomster dramatiskt. År 2015 hade 50 direktörer i denna grupp i genomsnitt en inkomst på motsvarande 54,3 industriarbetarlöner.

1980, efter ett decennium av stark lokal lönekamp över hela Sverige med hundratusentals arbetare i ”vilda strejker” och en rad arbetsmarknadspolitiska reformer, var skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare som minst, enligt LO-rapporten. Maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarade då 4,9 industriarbetarlöner. Så stod då förhållandet Arbete-Kapital.

Med den bakgrunden kritiseras `Märket´ alltmer på arbetsplatserna som ett märke för statlig inkomstpolitik som bara vill reglera de marginella löneökningarna som ökar klasskillnaderna.