Antonia X:son Johnsson, Sjöstedt och amerikanska halmhattar

Krönikören Johannes Klenell vill se en kvinna på presidentposten, Clinton
eller Antonia Ax:son Johnsson, spelar ingen vilken social klass hon representerar.
Är det på den nivån den svenska vänstern debatterar maktfrågor?

Antonia X:son Johnsson, Sjöstedt och amerikanska halmhattar

”Ty kapitalet känner inga gränser.

Jag vet om tjugo år man pekar dit.

Då skall jag ta geväret och min ränsel,

då skall jag ut igen och dö för dess profit”.

(Totta Näslund i
"Aldrig mera krig",
från Tältprojektet, 1977)

Några subjektiva reflektioner av Dick Emanuelsson

”Att tala om klass och fördelningspolitik är viktigt. Samtidigt ställer jag mig bakom varje person som säger `Det är 2016 nu, jag vill se en kvinna som president innan jag dör´.” (JohannesKlenell i Flamman, 21 april 2016).

Tja varför inte. Är hon fortfarande vid liv, Antonia X:son Johnsson, så borde hon väl vara ett lika starkt kort i Sverige som Clintonskan i USA. Johnsson har en jävligt bred social bas, åtminstone inom borgerskapet, och på Östermalm, så klart.

"Dumma svennar", tycks Bernie Sanders säga.

Rycker Sjöstedt upp sig inför v-kongressen så kanske han kan bli en önskad svensk variant av Bernie Sanders inför nästa val [Flammanledare 14 april 2016]. Denne amerikanske variant på sossar har tydligen en bländande effekt på breda grupper inom den svenska vänstern, bland dem en nära ledarskribent, som var lyrisk i sin skröna när Obama vann valet och talade om ”CHANGE”.

Och folk trodde på det. Vad världen fick var folkmordskrig och interventioner som har lett världen till randen av ett sista kärnvapenkrig.

Yngve Holmberg, vår egen svenske "Kennedy"!

Dessa amerikanska personligheters utstrålning i Sverige leder mig osökt till valkampanjen i början av 1960-talet i Göteborg då stadens folkpartister gick ut med käcka halmhattar och försökte imitera USA:s demokrater ledda av Kennedy. Denne inspirerade i sin tur svenska högerpartiets dåvarande partiledare Yngve Holmberg som lanserades som en svensk variant av Kennedy, med sin speciella lugg.

Det var tider då USA samtidigt intervenerade Kuba 1961, Dominikanska Republiken 1965 och Vietnam på samma 60-tal som kallades för det ”glada och sorgefria decenniet”.

Organisationen “We Are Change” (inte att förväxlas med Obama) har gått igenom alla de konflikter där USA har deltagit i sedan andra världskriget. Resultatet är att USA:s utrikespolitik har haft ihjäl mellan 20-30 miljoner människor. I de krig där USA deltagit direkt, som i Korea, Vietnam och Irak uppgår antalet offer till 10-15 miljoner personer.

Och det landets utrikesdepartement tar sig friheten att varje år framställa en folder där de pekar ut “syndabockar i mänskliga rättigheter i världen”.

Men Sverige och diverse samhällsgrupper och partier bländas av glansen från Stjärnbanerets och dess personligheter och glömmer krigets fasor, som Totta Näslund sammanfattade kriget och dess orsaker i ”Aldrig mera krig”, framförd på det ”nyleninistiska 1970-talet”, som Antonia X:son Johnsson, DN-ledarskribenter, Yngve Holmberg och borgerskapets politiska språkrör förfasades över.

Sociala klasser och klasskamp är begrepp som blir allt mer ”amerikaniserade” och därmed deformerade.

Allt medan historien går i repris.

Totta Näslund i "Aldrig mera Krig"!

https://vimeo.com/105098017


¡NUNCA MÁS GUERRA! from Dick & Mirian Emanuelsson on Vimeo.

3 september 2014:

Samma ekonomiska krafter då som nu, planerar för kriget som de tror ska lösa de ekonomiska problemen såväl i USA som i EU.

Svensk arbetarklass visade 1905 den svenska militarismen, ledd av kung Gustav V, att det är möjligt att förhindra kriget. Då, när kungen hotade att invadera Norge, som hade sagt upp den påtvingade Unionen med Sverige, varnade den svenska organiserade arbetarrörelsen med generalstrejk om kungen skulle våga sig på liknande äventyr.

Orden;

”Ty kapitalet känner inga gränser

Jag vet om tjugo år man pekar dit

då skall jag ta geväret och min ränsel

då skall jag ut igen och dö för dess profit”,

. . . som skrevs av Peter Wahlqvist och i Tältprojektet sjöngs av Totta Näslund i ”Aldrig mera krig”, visar med all sin tydlighet hur det sammanflätade finans- och industrikapitalet, då som nu, söker lösa de inneboende kapitalistiska motsättningarna och den nuvarande överproduktionskrisen med ett nytt krig.

Vi ser hur situationen förvärras och försämras i Mellan Östern och i Ukraina, där Vita huset och Bryssel tillsätter kuppjuntor likt dem i Latinamerika på 1970-talet.

I sammanfattning: Bildt hade fel och Assad rätt.

Den svenska utrikespolitiken överlämnar den nationella suveräniteten till State Departement, överlämnar svenskt territorium till Nato som i Norrland övar inför det kommande kriget.

Bildt är Pentagons språkrör i norra Europa och dessa litterära fosterlandsförrädare har fört Sverige fram till dörren för medlemskap i krigsalliansen Nato. Vi kommer få ta den första stöten, eller kärnvapenbomberna när kriget är ett faktum.

Ett enormt ansvar faller på samma sociala klass som förhindrade att Kungen gick i krig mot vårt broderfolk i Norge 1905. Men det gäller att mobilisera!

Dick Emanuelsson,

Frilansreporter, Tegucigalpa

---------------------------------------------

FrÅn TÄLTPROJEKTET 1977

Text: Peter Wahlqvist

Musik: Ulf Dageby

Framförd av Totta Näslund

ALDRIG MERA KRIG!

Jag kan hälsa från en skyttegrav i Flandern

och från en krater vid Galipoli

från fyra fasans år vid Döde Mannen

från alla oss som kämpade vid Somme.

Från alla oss som slagits i Galicien

och som överlevt en gasattack vid Marne

en hälsning ifrån helvetet Paschendeal

och från ett lerigt träsk vid Tannenberg.

//Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er:

Aldrig mera krig!

Om tjugo år är västfronten i historia

och över dödens landskap växer gräs igen

de gasblinda får rosor av Victoria

och hjältarna blir gamla glömda män.

Jag som har överlevt från krigets fasor

hurrar ej uti fredens skälvande minut

ty jag går mot framtiden i trasor

och ser den an med ögon som släckts ut

// Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er:

Aldrig mera krig!

Och fastän västfronten var städet

där Europas ungdom hamrades till döds

har ännu knopparna på träden

ej slagit ut förrän nya planer fötts.

Ty kapitalet känner inga gränser

Jag vet om tjugo år man pekar dit

då skall jag ta geväret och min ränsel

då skall jag ut igen och dö för dess profit.

// Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er:

Aldrig mera krig!