Arbetet
och uppgiften för Stockholms Stödkommitté avslutad; JULIAN ASSANGE är FRI!
STOCKHOLM /
2024-07-21 / Under en skinande sol kulminerade i söndags flera års mödosamt arbete
av Stödkommittén för Julian Assange i Stockholm;
den australienske journalisten är fri.
– Idag
samlas vi på denna symboliska plats, i Solidaritetshusets trädgård. Vi har
alla varit medlemmar i Stödkommittén för Julian Assange i Stockholm.
Tillsammans med tusentals människor runt om i världen har vi i åratal
demonstrerat och bildat opinion för att sätta stopp för den grymma och
orättvisa behandlingen av Julian Assange, och få honom fri.
Sa journalisten Christer Lundgren, som hade
kommitténs uppgift att framförde uttalandet [se hela uttalandet nedan] som också lästes upp på engelska av
Sigyn Meder, en outtröttlig slitvarg i kommittén.
På mötet framförde Håkan Julander en dikt på
engelska och en hyllning till Assange och inledde med orden; “När allt ser
hopplöst ut, det är då saker och ting händer”.
Jan Hammarlund framförde sin hyllning till Julian Assange och vad
kunde passa bättre än ”Jag vill tacka livet”, av Violetta Parra.
 |
| Några av deltagarna på söndagens möte vid Solidaritetshuset den 21 juli, 2024. |
”BESTRAFFA
KRIGSFÖRBRYTARNA, inte dem som avslöjar deras brott!”, var slutsatsen
av journalistveteranen Arne Ruths tal som lästes upp av Håkan Julander
på grund av en oturlig översvämning kvällen innan i Ruths hus.
Det ligger en skam över hela den svenska
journalistkåren och dess motpart, svenska medier. Men inte bara de som påstås
vara ”sociala kommunikatörer”. Hela det politiska etablissemanget fick en rejäl
känga när Ruth beskrev, vad som hände respektive inte hände när Julians far
anlände till Sverige, landet där den så kallade ”Falso Positivo”,
skådeprocessen mot Julian Assange skapades och utnyttjades till den grad att
den journalist och hans medie, Wikileaks, som avslöjade USA:s krigsbrott och
brott mot mänskligheten var nära att bli deporterad till USA och 175 års
fängelse:
”I september 2019 gjorde John Shipton, Julians
far, ett kort besök i Sverige. Amineh Kakabaveh, vänsterpartisten som
nyss hade blivit politisk vilde, bad honom komma till Stockholm för att möta
svenska politiker och journalister. Samtliga riksdagsledamöter och alla viktiga
medier inbjöds till en träff i riksdagshuset. Samtliga politiker valde att
utebli. En enda journalist dök upp*: Aftonbladets Oisin Cantwell.
I en krönika dagen därpå beskrev han den lilla skaran bedagade
Assangeaktivister som hade mött upp för att höra Shipton:
“I Riksdagens
gamla rökrum hölls idag ett seminarium som skulle kunna beskrivas som
konspirationsteoretikernas julafton. En mer välvillig blick på spektaklet
noterar i stället en åldrande mans rörande kamp för en världsberömd sons fall
från celeber hjältestatus till fängelsehåla.”
Arne Ruth:
”Jag var en av dessa ömkansvärda åldringar. Och mina minnen från mötet färgar fortfarande min bild av Sverige i förhållandet till Julian Assange. Det som skedde och inte skedde i förhållande till Shiptons Sverigebesök är bestående faktorer i den svenska synen på Assange”.
AFTONBLADETS OISIN CANTWELL är naturligtvis en kvalificerad skitstövel som i
likhet med sina kollegor borde ha stannat hemma i stället för att förlöjliga de
verkliga försvararna av hans och all vår press- och yttrandefrihet i stället
för att spotta på seriös journalistik och Stödkommitténs kämpar.
”Konspirationsteoretiker” var etiketten som denne
Aftonbladets utsände klassificerade på bland annat Arne Ruth. Låt oss se hur Wikipedia
beskriver denne 80-årige mycket vitale och ljusår i högre intellekt än den journalistiska
pygmén Cantwell:
”Ruth var verksam
vid Sveriges Radio 1968–1977 och som kulturchef på Expressen 1977–1982. Han var
chefredaktör och chef för kulturredaktionen på Dagens Nyheter 1982–1998. Han
avgick då Bonnier, vars VD Bengt Braun han ofta tagit strid mot, hade
planer på att även ta över Svenska Dagbladet. Ruth har också varit ordförande
för Svenska PEN-klubben och ledare för föreningen Grupptalan mot Skandia”.
Nog med utrymme för den och de journalister som
föraktar verkliga kämpar för journalistiken och försvarare av demokratiska- och
mänskliga fri- och rättigheter, såväl i Sverige och vårt föregångsexempel, Julian
Assange. Medan han kommer ha ett eget kapitel i planetens historia, kommer
svenska rättshaverister och redaktionella manipulatörer glömmas bort snabbt om
några år.
PÅ MÖTET ÅTERFANNS Vanja Ramirez och Aliro Cerda, ytterligare två av kommitténs slitvargar som inte
bara har sett som sin uppgift att verka för befrielsen av en av
världshistoriens mest omtalade politiska fångar, Julian Assange, utan också som
permanent verkat för frigivandet av andra politiska fångar som till exempel de
två puertorikanska politiska fångarna Oscar Rivera och Rafael Cancel
Miranda, som avtjänade 35 respektive 25 år i USA:s fängelser enbart för att
ha kämpat för befrielsen av Puerto Rico som en USA-koloni.
Hela mötet filmades av Vanja och kommer att skickas
till Julian ett bevis på det svenska folkets solidaritet och stöd till Julian
och det ovärderliga journalistiska arbete han gjorde.
Dick Emanuelsson
* Proletärens JANNE BENGTSSON, med tio
år först på den autentiska Norrskensflamman och resten av sitt aktiva yrkesliv som
sportjournalist på Svenska Dagbladet. Nu pensionerad som ställt sin utmärkta
journalisterfarenhet i Proletärens tjänst. Bengtsson var den ENDE journalisten
på mötet med Julians far, Aftonbladets utsände ”redaktionella torped” går inte
att anklagas för att vara journalist.
VIDEO:
Uttalande från Stödkommittén med anledning av
frigivningen av Julian Assange uppläst av Christer Lundgren
https://vimeo.com/988539999
Sigyn Meder,
chairman of the support committee for Julian Assange in Stockholm, reads out
the committee’s greetings to Julian
https://vimeo.com/988387568
Arne Ruths tal med anledning av Julian Assanges
frigivning:
https://vimeo.com/988960779
Håkan Julander: “När allt ser hopplöst ut, det är då
saker och ting händer”
https://vimeo.com/989078803
Jan Hammarlunds hyllning till Julian Assange: ”Jag
vill tacka livet”, av Violetta Parra
https://vimeo.com/989065217
Uttalande från
Stödkommittén med anledning av frigivningen av Julian Assange uppläst av
Christer Lundgren
Idag samlas vi på
denna symboliska plats, i Solidaritetshusets trädgård.
Vi har alla varit
medlemmar i Stödkommittén för Julian Assange i
Stockholm.
Tillsammans med
tusentals människor runt om i världen har vi i åratal demonstrerat och
bildat opinion för att sätta stopp för den grymma och orättvisa
behandlingen av Julian Assange, och få honom fri.
Julian Assange är
en kämpe för sanningen och yttrandefriheten. Nu är han äntligen fri, och
har återvänt hem till sin modiga fru, sina barn och hela sin familj. Våra
hälsningar går till dem alla. Deras glädje är också vår glädje.
Idag visar vi med
stolthet och för sista gången alla banderoller som vi använt i kampanjen
för Julians frigivning. Med dem har vi promenerat genom Stockholms gator och
genomfört demonstrationer på offentliga platser. Vi har stått utanför
USA:s, Storbritanniens och Australiens ambassader och överlämnat brev till
politiker och myndigheter i dessa länder.
Många av
medlemmarna i vår Stödkommitté är födda i Sverige, men andra har kommit
hit som flyktingar. Under sitt besök i Stockholm sa Julians
far John Shipton att han slogs av det faktum att han i
solidaritetsrörelsen med Julian Assange, vart han än reste, alltid träffade
på latinamerikaner som flytt från diktaturer som deras hemländer påtvingats
med finansiering från USA.
Även om Julian nu
är fri, vet vi att yttrandefriheten har tagit stor skada. Lagstiftarna och
mainstreammedia har trängt in yttrandefriheten i ett hörn.
Frågan kvarstår,
efter Julians många år av lidande: Kommer det att finnas journalister som
vågar följa den väg som Wikileaks visat? Eller, blir det tvärtom allt
färre, som vågar avslöja sanningar som hotar de mäktiga i samhället?
Vad gjorde Julian
Assange för att bli så hårt ansatt och straffad? Han berättade helt enkelt
sanningen och avslöjade USA:s krigsförbrytelser och andra brott.
USA, Storbritannien
och Sverige har varit delaktiga i förföljelsen av Julian, som varade i mer
än 12 års tid.
Under sitt besök i
Stockholm anklagades Julian Assange i media i en omfattande förtalskampanj för
våldtäkt.
När han
återvände till London bad den svenska åklagaren honom att återvända till
Sverige för att vittna. Sverige vägrade garantera honom den nödvändiga
säkerheten. Inför faran att bli utlämnad
till USA tog han sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London. Dåvarande
presidenten Rafael Correa beviljade honom ecuadorianskt medborgarskap.
Det svenska
åklagarämbetet förstörde senare omfattande dokumentation om fallet. Detta
anmärkningsvärda agerande har i stort sett förtigits av media.
Det var då Julian
tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London som vår stödkommitté
bildades. Våra första offentliga aktioner var solidaritetsmöten utanför
Ecuadors ambassad i Stockholm.
Julian hade asyl i
Ecuadors ambassad i London i sju år, fram till dess Ecuadors nye president Lenin Moreno, med starka band till USA,
fråntog honom det ecuadorianska medborgarskapet och tillät brittisk polis
släpa Julian ut ur ambassaden.
Julian fördes
därefter till högriskfängelset Belmarsh, där han satt fängslad i fem år
under strikt isolering, 23 av dygnets 24 timmar.
Under dessa år
demonstrerade vi mot den grymma behandling som han utsattes för i fängelset
och pekade på riskerna detta innebar för hans fysiska och mentala hälsa.
Vi demonstrerade
mot att en förläggare, journalist och icke USA-medborgare anklagas i USA för
spioneri enligt en 100 år gammal lag, som, vilket Julian Assange helt riktigt
påpekat, strider mot First Amendment i USA:s konstitution.
Vi försvarade också
yttrande- och tryckfriheten mot nya svenska lagar, som ”Utlandsspionerilagen”.
Vi hoppas att
Julian nu, när han är fri, med kärleken från sin familj och vänner, och
stödet från hans stora internationella familj, som vi är en del av, kan
återhämta sig och återuppbygga sitt liv.
Advokater,
pressfrihets- och människorättsorganisationer världen över ser detta fall, vår
tids kanske viktigaste strid för yttrandefriheten, som ett potentiellt farligt
prejudikat som kan användas för att förbjuda journalister att i allmänhetens
intresse rapportera krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter
och åtala dem om de gör det.
Arbetet för
pressfrihet fortsätter i olika former för att förhindra den globala juridiska
räckvidden av USA eller varje annat land som försöker tysta pressen.
I höst kommer den
italienska undersökande journalisten Stefania Maurizi att hålla ett
seminarium i Stockholm om Sveriges roll i förföljelsen av Julian Assange. Vi
återkommer med information om plats och datum.
Från denna
symboliska plats, Solidaritetshusets trädgård, uppmanar vi alla till fortsatt
kamp för sanningen och yttrandefriheten.
För fred och
yttrandefrihet!
Bestraffa
krigsförbrytarna, inte dem som avslöjar deras brott!
Journalistveteranen Arne Ruths tal med anledning av
Julian Assanges frigivning
”USA har angripit yttrandefriheten på världsnivå”
STOCKHOLM /
2024-07-21 / ”I september 2019 gjorde John Shipton, Julians far,
ett kort besök i Sverige. Amineh Kakabaveh, vänsterpartisten som nyss hade
blivit politisk vilde, bad honom komma till Stockholm för att möta svenska
politiker och journalister. Samtliga riksdagsledamöter och alla viktiga medier
inbjöds till en träff i riksdagshuset. Samtliga politiker valde att
utebli. En enda journalist dök upp: Aftonbladets Oisin Cantwell. I
en krönika dagen därpå beskrev han den lilla skaran bedagade Assangeaktivister
som hade mött upp för att höra Shipton:
“I Riksdagens gamla rökrum hölls idag ett seminarium
som skulle kunna beskrivas som konspirationsteoretikernas julafton. En mer
välvillig blick på spektaklet noterar i stället en åldrande mans rörande kamp
för en världsberömd sons fall från celeber hjältestatus till
fängelsehåla.”
Jag var en av
dessa ömkansvärda åldringar. Och mina minnen från mötet färgar fortfarande
min bild av Sverige i förhållandet till Julian Assange. Det
som skedde och inte skedde i förhållande till Shiptons Sverigebesök är
bestående faktorer i den svenska synen på Assange.
USA HAR ANGRIPIT YTTRANDEFRIHETEN på världsnivå. Stödkommittén har skickat en
uppmaning till alla riksdagsledamöter att ta ställning till detta faktum.
Våra politiska representanter har utan undantag valt att
inte reagera. Och journalister har, med ytterst få undantag,
valt att fly från fakta i rädsla för besmittning: vem vill befatta
sig med frågan om rättsövergrepp när en åklagare säger sig utreda sexuelle
övergrepp? Det falska ryktet spreds över världen. Julian fråntogs sin värdighet
som människa. Och han berövades sin rörelsefrihet under tolv år, fem av
dem i fängelse utan dom.
Nu är han frigiven. Han kan återförenas med
sina närmaste. Men han är fälld för brott mot amerikansk säkerhet. Den
rättsliga logiken gäller inte bara honom. Den som i fortsättningen
frilägger bevis för amerikanska krigsbrott kan anklagas och dömas efter
amerikansk lag. Det spelar ingen roll var du bor eller var dokumenten
publiceras. USA:s rättsanspråk känner inga geografiska gränser.
Svenska riksdagsledamöter och journalister
valde att tiga om Assange i fjorton år. Den nya spionlagen - plötsligt
antagen - är måttsydd för att blockera att han får svenska
efterföljare. Åklagarmyndigheten har samrått med sin brittiska motsvarighet
och förstört tusentals sidor dokument som belägger ett
samspel i fallet Julian Assange. Vårt land tvärvände politiskt och
blev Natomedlem i en handvändning. Den svenska definitionen av så kallad
nationell säkerhet är lika gränslös som den amerikanska. Vi ingår i en
triangel där USA och den brittiska makteliten har haft en minipartner:
kungariket Sverige.
