Var finns bevisen, Amineh Kakabaveh?

Var finns bevisen, Kakabaveh?

 

Var finns bevisen, Amineh Kakabaveh?

Av Dick Emanuelsson

UNDER SIO-NAZIREGIMENS bombningar av Iran och dess strategiske allierade i form av den fascistoide Trump, skriver den iranska kurden Kakabaveh att ”Lika fel som det är att regimen attackerar Israel, lika fel är det att Israel bombar Iran”, och vänder upp och ned på Angripare och Angripen, bödel blir offer, och tvärtom.

Det hade jag i och för sig väntat. Kakabaveh är lika besatt av att Teheranregeringen störtas som folkmördaren Benjamin ”Polacken” Netanyahu. Den mediala och politiska häxjakten mot Iran fortsätter nu i Sverige.

VAD SOM ÄR allvarligare är att hon inte bara stämmer in med den israeliska ambassaden insinuationer och dess underrättelsetjänst Mossad, som ofta används som källa av Rosenbad, SvT och övriga svenska medier, hon dammar även av Sverigedemokraternas och övriga hel- och halvfascistiska/rasistiska partiers och rörelsers påstående om att moskéerna i Sverige i själva verket är ”iranska spioncenter”.

Så här kategoriskt skriver hon på sitt FB-konto [1]:

”Nu kommer den islamistiska terrorregimen att utföra fler attacker i Sverige och väst – riktade mot oppositionella samt i ett försök att nå mål kopplade till Israel och USA i Sverige och andra länder. Den islamistiska regimen har flera allierade – inte bara bland gängkriminella – utan också inom Imam Ali Islamic Center och andra shiamuslimska moskéer och organisationer som agerar i samma syfte. Det är därför hög tid att stänga ner alla islamistiska center och organisationer som verkar i främmande makters intresse”.

 

Var finns bevisen, Kakabaveh?

För det är en ytterst allvarlig anklagelse du gör.

Den avgrundsliknande skillnaden i hur den mediala bilden speglas i våra medier kan moskén i Järfälla och de olika judiska församlingarna som ingår i det oantastbara Judiska Centralrådet i Sverige illustrera.

UNDER TRE MÅNADER arbetade jag med just temat Imam Ali Islamic Center. Det vice moderata kommunalrådet i Järfälla påstod att Säpo hade uppgifter att moskén var ett iranskt spioncenter och blev flitigt citerad i förortsbilagan ”Järfälla Mitt i”.

Expressen skrev både ledare som en nyhetstext och den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiske representanten ARDALAN SHEKARABI (anklagad för att ha fuskat med bidrag i Uppsala) gjorde samma anklagelse och ställde samma krav.

Han blev så uppskattad att han fick ”tummen upp” av SD:s rasistiske toppgestalt RICHARD JOMSHOF: ”Det ligger helt i linje med det jag och SD har drivit i flera år”.

Och så vidare.

Och vad kom Säpo fram till efter flera besök och undersökningar?

ATT DET INTE FANNS ETT smack att anklaga centret för, ett center som jag tre gånger besökte och pratade med ingående. Deras Imam, som var anställd sedan 14 år tillbaka greps, satt häktad i 20 dagar och deporterades till Iran. Men vilka var anklagelserna? Eller behöver inte längre Säpo och Rosenbad en konkret teknisk bevisföring mot människor med en annan tro och etnicitet och offentliggöra dem?

Frågan är vad som hänt i Sverige och omvärlden om Imamen hade varit en israelisk rabbin?

I stället berättade deras språkrör om de 60–70 ungdomar som träffas varje fredagskväll för att ägna sig åt allt annat än gatan, att flera av dessa ungdomar via de sociala aktiviteterna på centret har dragits bort från gatan och gängkriminalitet.

Men hetsen och häxprocesserna i det islamofobiska Sverige fortsätter och intensifieras nu efter att IRAN, inte Israel, angreps och bombades av 200 stridsplan i den första vågen den 13 juni.

"Det går ett spöke genom" Sverige, det iranska!
Grundlag och dess religionsfrihet är satt på undantag.

PARABOL.com [2] publicerade det omfattande reportaget efter tre månaders grävande där varken vänsterpartiets lokala avdelning eller Ardalan Shekarabi och det moderata kommunalrådet vågade uttala sig respektive stå för sina ord. Ynkligt.

Nu får de alltså uppbackning i sin islamofobiska hållning från en före detta ”gerillasoldat” i Irans berg.

Att samma ”gerillasoldat” inte har ett ord över för den palestinska befolkningen och dess motståndskamp, ett folk som går mot en FÖRINTELSE VERSION II och slaktas av hennes ”källa” i Tel Aviv, är inte bara sorgligt, det är dessutom belysande vilka konsekvenserna kan bli när besattheten och hatet slår över.

Det är minst av allt ”heder”-samt.

P.D. När de iranska missilerna besvarade de israeliska bombanfallen 30 timmar senare och hade sin färd mot Tel Aviv och Haifa över det ockuperade Palestina, jublade den svältande och bombade palestinska befolkningen i Gaza och Västbanken. Inte heller det nämndes av Kakabaveh.

Noter:

[1] https://www.facebook.com/share/p/1CmwmiAxnw/

[2] https://www.parabol.press/jarfallamosken-svarar-vi-ar-inte-terrorister/

Svensk massmediaterrorism: Järfällamoskén som utpekades som ett spioncenter för Iran i exklusiv intervju

Journalistik eller medial terrorism?

Järfällamoskén som utpekades som ett spioncenter för Iran i exklusiv intervju

• ”Det går ett spöke genom Sverige, den iranska statens spöke”, enligt de korporativa medierna
  
• Moskén som politiker och medier utpekade som ett ”spioncenter”, men som inte ens Säpo hade eller har anklagelser emot.
  
• Vad räds (s) och (v)?
• Vad händer med den grundlagens rätt till trosfrihet?
• Varför gör medier och politiker skillnad på muslimer och judar?

Efter att ett program på Sveriges Radio pekade ut en imam på en moské för att tillhöra en iransk terrorcell som planerade att mörda svenska judar, deporterades imamen av Säpo. Men åklagaren lyckades inte presentera bevis för att väcka åtal. Dick Emanuelsson har träffat de ansvariga på Ali Islamic Center i Järfälla och samtalat med dem vid tre tillfällen, på Centret.

Publicerat i Parabol:
Reportage / Nummer 6-2025:
https://www.parabol.press/jarfallamosken-svarar-vi-ar-inte-terrorister/

Av Dick Emanuelsson

I februari 2024, efter månader av påstått ”grävande” slog de till, ”P1-agenterna” som hävdade att ”en misstänkt iransk terrorcell infiltrerade Sverige” med uppgift att ”planera flera mord i Sverige” på bland annat det Judiska Centralrådets ordförande, Aron Verständig.

Den hemliga politiska polisens grepp om medborgarna hårdnar i Sverige

 

Den hemliga politiska polisens grepp om medborgarna hårdnar i Sverige

Den svenska HEMLIGA POLITISKA POLISENS främsta övervakningsorgan, FRA, Försvarets Radioanstalt  ska nu kunna skärpa och få nya befogenheter att avlyssna och kopiera allt du har i mobiler, din PC/Mac i hemmet, alla dina slags olika kommunikationer, för att KONTROLLA att dina POLITISKA UPPFATTNINGAR överensstämmer med statens, regeringens men framför allt USA:s och, varför inte Tel Avivs [1].

Samtidigt föreslås en lagstiftning från Kristdemokraternas ledamot i EU-parlamentet, den rumänskfödda ALICE TEODORESCU MÅWE att inga utländska personer ska få svenskt medborgarskap om de inte accepterar staten Israel och dess ”judiska-kristna värderingar” [2].

Moderaternas migrationsminister JOHAN FORSSELL å sin sida vill deportera utländska medborgare med tillfälligt uppehållstillstånd (osäkert om han också inkluderar dem med permanent uppehållstillstånd) om de uttalar sympatier för ”terrorklassade” organisationer som Hamas eller Hizbollah (terrorklassade av USA och EU).

NOOSHI DADGOSTAR (v) hävdar å sin sida att inga personer som söker medlemskap i Vänsterpartiet kommer att bli medlemmar om de inte accepterar staten Israel. Vad jag förstår har hennes parti numera samma syn som USA och EU på vad och vilka som ska ”terrorklassas”!

Det är vad denna veckas ledare i Proletären handlar om. Vart är Vänsterpartiet på väg med en politik som inte längre skiljer sig åt från övriga riksdagspartier prosionistiska uppfattning? Vilket existensberättigande har då (v)?

 

I EN TID DÅ DEN förkrossande folkmajoriteten i världen demonstrerar sitt förakt och indignation mot det israeliska folkmordet och 76 års ockupation av staten Palestina, är det helt uppenbart att vad Tel Aviv är i färd med är den ”SLUTLIGA LÖSNINGEN”, en likvidering av en stat och ett folk för att grunda sitt Stor-Israel i Mellanöstern. Glöm formeln en ”två-statslösning”, sionisterna i Tel Aviv gapskrattar sedan länge åt den formeln!

Shahen av Iran och hans skräckvälde var ett resultat av CIA:s täckta operationer i Iran med målet att lägga under sig landets olja och krossa det starka iranska kommunistpartiet. Är det hos den regimen sympatierna fanns eller finns hos V-ledarens föräldrar? Shahen hade utmärkta relationer till Tel Aviv.

Den av iranska föräldrar födda Nooshi Dadgostar borde känna sitt och Irans grannfolks historia för att bättre förstå, om hon hennes föräldrar inte är anhängare av den 1979 störtade grymma Sha-diktaturen [3] (Mohammad Reza Pahlavi, uppburen av CIA), förstås, att hon, Sjöstedt och Etzler är på väg att begrava det stolta antiimperialistiska parti som en gång var en viktig aktör i solidariteten med det av USA:s fram till 2008 ”terrorklassade” ANC och dess ledare NELSON MANDELA.

"Visste du att USA `terrorklassade´ NELSON
MANDELA för att 1963 valts till ledare för ANC"?

Det USA som bombade Vietnams, Laos' och Kambodjas folk med napalm, bombade till och med växtlighet med det giftigaste av pesticider, som bombade byar med antipersonella splitter- och stålkulebomber eller varje dag lade ut bombmattor efter bombmattor över Indokina.

DET ÄR SAMMA STAT som sedan det andra världskriget har haft ihjäl elva miljoner människor och som via sina oavbrutna krig har orsakat världens största flyktingkatastrof i modern tid som fyllt Sverige och andra europeiska länder med miljontals flyktingar som nu högerregimen i Rosenbad säger ska stifta en lag emot, de flyktingar som kan tänkas ha sympatier för dem som gör motstånd mot staten USA och dess gendarm i Mellanöstern, staten som är `Vaggan för Folkmord och Terrorism´ i världen, den stat som nu förfogar över 17 militära installationer i Sverige.

Så tänker undertecknad och hade jag varit palestinier eller libanes hade jag inte tvekat en sekund om att greppa geväret för att försvara min familj och folk mot ockupanterna och folkmordets utsända, precis som våra bröder och systrar i den underjordiska motståndsrörelsen i våra grannländer Norge och Danmark gjorde mot den dåtida ockupanten, den tyska fascismens trupper.

Idag har den sin arvtagare i Sio-Naziregimen i Tel Aviv, uppbackad av de nämnda i den här kommentaren ovan.

Dick Emanuelsson

[1] Grönt ljus för FRA att hacka mobiler och datorer
https://www.dn.se/sverige/gront-ljus-for-fra-att-hacka-mobiler-och-datorer/

[2] KD-toppen: Personer som ansöker om medborgarskap ska erkänna Israel
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kd-toppen-personer-som-ansoker-om-medborgarskap-ska-erkanna-israel

[3] CIA: Vi stod bakom kuppen i Iran (1953)
https://www.svd.se/a/d2fc7a2d-4267-3dc7-8cfe-482b01bef068/cia-vi-stod-bakom-kuppen-i-iran

 

Proletärens ledare:
https://proletaren.se/artikel/hellre-ministerposter-palestinasolidaritet-v

Hellre ministerposter än Palestinasolidaritet för V

De senaste veckorna har det skrivits och pratats mycket om Vänsterpartiet i media. Borgerliga ledarsidor och kommentatorer har haft bråda dagar.

Å ena sidan kallas Vänsterpartiet för en ”revolutionär sekt” på ledarplats i Göteborgsposten. Å andra sidan får V fortfarande vara med i leken kring ett eventuellt framtida regeringssamarbete med Socialdemokraterna om de ”rensar ut antisemitiska tendenser”. Som Vänsterpartiet har bäddat får de nu ligga.

När ministerposterna hägrar i ett framtida regeringssamarbete får man göra avkall på sina tidigare ståndpunkter, och rensa i leden så till den grad att många aktivister och medlemmar inte känner sig hemma i partiet. Det är en process som pågått tydligt ända sedan Jonas Sjöstedt blev vald till partiledare. 

Det visade sig till exempel i demonstrationerna mot Natoanslutningen och de Natoledda krigsövningarna på svensk mark, där Vänsterpartiet inte syntes till. Helt uppenbart har det blivit sedan den 7 oktober 2023 och den massiva proteströrelse som uppkommit mot Israels folkmordskrig i Gaza. Där partiordföranden Nooshi Dadgostar inte talat på en enda demonstration till stöd för Palestina.

Just nu är det i borgerlig media en följetong om vilka som ska uteslutas ur Vänsterpartiet just denna veckan. Som huvudargument både från ledarredaktionernas håll och från Vänsterpartiets partistyrelse är det de kallar antisemitiska uttryck eller ”sympatier för terrorstämplade organisationer”. Vem har uttryckt vad och till vilken grad?

Vänsterpartiet har uteslutit en lokalpolitiker från Landskrona på grund av en nidbild av Israels premiärminister Netanyahu, och Vänsterpartiets vice ordförande i Malmö kände sig tvingad att begära utträde efter att drevet börjat gå mot honom på grund av deltagande i Palestinademonstrationerna och de slagord han påstås ha skanderat där.

Israelvännerna och högern sätter likhetstecken mellan antisionism och antisemitism. Där kritik mot Israel ska likställas med hat mot judar. Ett likhetstecken som Vänsterpartiet mer och mer verkar acceptera som sitt.

Det måste fastslås att kritik mot Israel, eller den korrekta uppfattningen att Israel är en rasistisk apartheidstat som måste förpassas till historiens sophög, inte är antisemitism. Det är snarare det motsatta. Världens judar ska inte behöva förknippas med apartheidstaten och det folkmordskrig som Israel nu bedriver i Gaza, vilket en stor del också vägrar att göra. 

I ett rimligt medieklimat borde det vara de som hejar på Israels folkmord som skulle behöva förklara sig. Det borde vara Liberalernas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas hetsande medlemmar som får dreven emot sig – istället för de som protesterar mot kriget.

I Vänsterpartiet måste numera varje enskild medlem acceptera Israel som stat, uppenbarligen oavsett att det är en stat som bedriver folkmord. Annars kan man inte vara medlem i partiet, meddelade Nooshi Dadgostar i SVT:s partiledardebatt.

Vänsterpartiets ledning kan heller inte stå upp för palestiniernas rätt att göra motstånd mot den israeliska ockupationen. I Göteborg utesluts ordföranden för Vänsterpartiets Angeredsförening Kristofer Lundberg – som själv fram till uteslutningen på ett bedrägligt sätt på demonstrationer i staden hävdat att Vänsterpartiet helhjärtat stöttar den palestinska motståndskampen – för att ha uttryckt sympatier för PFLP. En sekulär och socialistisk organisation som kämpar för ett demokratiskt Palestina fritt från ockupation.

PFLP är inte terrorstämplade av FN, men står på EU:s och USA:s lista över terrororganisationer. Därför kan inte Vänsterpartiet acceptera medlemmar som uttrycker sitt stöd för dem, utan följer istället lydigt påbuden från Bryssel och Washington.

 

KAJSA `EKIS´ EKMAN ställer den helt självklara frågan i Dalademokraten (12/10) om Olof Palme, med sitt stöd till ANC i Sydafrika, idag hade kunnat vara medlem i Vänsterpartiet, och finner frågan med nej besvarad. Där ANC:s ledare Nelson Mandela på motsvarande sätt som PFLP stod på USA:s terrorlista ända fram till 2008 – 15 år efter att han fick Nobels fredspris.

Så långt har det gått. Varken påhejare av den sydafrikanska apartheidstatens avskaffande eller aktivister med sympatier för FNL och frihetskampen i Vietnam hade kunnat vara medlemmar i dagens Vänsterpartiet.

Utvecklingen har också gått snabbt. Det är bara dryga tio år sedan som den dåvarande ordföranden för Ung Vänster, ALI ESBATI, i en kampanj där också bland annat SVEN WOLLTER medverkade, överförde 1.000 kronor till PFLP för att testa den nyligen implementerade ”terrorlagstiftningen” i Sverige. Något som inte ledde till åtal.

Nu utesluter Vänsterpartiet medlemmar som överhuvudtaget inte har intentionen att bryta mot lagen, utan som bara i ord sympatiserar med PFLP. För Vänsterpartiet är det viktigare att vara duktig i borgerlighetens ögon än att driva vänsterpolitik. Därför blir det logiskt med dessa uteslutningar.

Sprickan mellan etablissemanget, där samtliga riksdagspartier ingår, och en växande beslutsam opinion mot Israels folkmordskrig visar sig allt tydligare. Vare sig det handlar om artister och mediepersonligheter som blir ”cancelade”, som Stina Wollter från SVT, på grund av sitt stöd till Palestina – eller personer som protesterar mot den orättvisa världsordningen, och för det misstänkliggörs och smutskastas av eliten och dess megafoner i media.

För de tusentals människor som varje vecka går ut och protesterar på Sveriges gator mot Israels övergrepp och den imperialistiska världsordningen blir det logiskt att avvisa Vänsterpartiet. Det är helt enkelt inte är ett dugligt parti för alla oss som vill se en annan och rättvisare värld.

Läs mer:

Fredag 23 augusti 2024:
Nato marscherar mot Ryssland och kronprinsessan Victoria tar på sig kamouflageuniformen!
https://dickemasve.blogspot.com/2024/08/nato-marscherar-mot-ryssland-och.html

Lördag 22 juni 2024:
Några subjektiva funderingar på motståndet mot svenska krigsaktivister och USA-soldater på svensk mark
https://dickemasve.blogspot.com/2024/06/nagra-subjektiva-funderingar-pa.html

Tisdag 18 juni 2024:
Miami under attack av Ryssen (?) och sjutton USA-baser i Sverige!
https://dickemasve.blogspot.com/2024/06/miami-under-attack-av-ryssen-och.html

Lördag 8 juni 2024:
Vem och hur många som ska operera Sveriges spion- och radarplan ASC 890 i Ukraina mörkas
https://dickemasve.blogspot.com/2024/06/vem-och-hur-manga-som-ska-operera.html

Lördag 8 juni 2024:
DN:s ”UPPDRAG SLUTFÖRT”; ÖB Michael Claesson; Sverige mycket säkrare med USA:s kärnvapen på svensk mark
https://dickemasve.blogspot.com/2024/06/dns-uppdrag-slutfort-ob-michael.html

 

Dagens DN-manipulation och försvar av Israel och Melodifestivalen

 

Dagens DN-manipulation och försvar av Israel och Melodifestivalen

Av Dick Emanuelsson

Tegucigalpa-Honduras / 2024-04-04 / DN:s israeliska kollega, utsänd från Tel Aviv rapporterar ”oroligt” från ett ”antijudiskt Malmö”. DN å sin sida bättrar på sina israeliska kollegors oro och tillägger i en egen redaktionell text: ”Israeliska medier sprider bild av hotfullt Malmö”, och spetsar med underrubriken: ”Fans känner oro inför Eurovision i maj • Ambassadör: 'Mer komplicerat i år'.”

”Fans”, vilka då med undantag för den politiska redaktionen på Marieberg och ambassadören?

Uppenbart är att DN, i likhet med de utsända israeliska kollegorna är oroliga över den kompakta totalt eniga svenska och internationella opinionen i förhållande till det SIONISTISKA folkmordet på Palestina, inte bara i Gaza utan staten Palestina som, enligt den strategiska sionistiska planen ska fysiskt elimineras och ett Stor-Israel skapas på bekostnad också av andra grannländer, inklusive Iran.

OCH APROPÅ IRAN så nästan 'toppar' DN sin edition i dag, den 4 april
2024 med den braskande rubriken, som inte handlar om ett fördömande av de internationella krigsbrotten från Tel Aviv att de bombade en diplomatisk iransk legation i Damaskus, Syrien och dödade elva diplomater och militärer, utan att i Iran har antalet avrättade ökat de senaste två åren, för brott rubricerade främst som narkotika men även mot oppositionella. En stat som regelbundet utsätts för blodiga terroristattentat och bombningar från USAs gendarm i Mellanöstern, med andra ord upplever utan ett konstant utländskt krigshot som skördar iranska liv.

När jag skrev detta referat publicerades nyheten om att tre terroristattacker genomförs just nu i sydöstra Iran, tre samtidiga operationer; på en polisstation och två mot högkvarteret för Revolutionsgardet. ”Frihetskämparna” som verkställer Israels smutsiga arbete räds ett iranskt svar. Nu har Mossad och CIA inte bara IS i Irak, Syrien och Ryssland utan även dess iranska motsvarighet. Och DN oroas i sina spalter att dessa ska gå ett annat öde till mötes.

    

VIDEO:

Terrorister attacker i polisstation i Iran:

Men Israels blodiga attack i Damaskus står det inte en rad om i dagens DN. I stället är dagens ”nyhet” DN:s bidrag och manipulation som blir ett försvar och en 'förståelse' för det israeliska flagranta brottet mot ALL INTERNATIONELL RÄTT och som blir extra allvarlig när inte ens diplomatiska inrättningar som ett konsulat skonas.

EN SUGGESTIV BILD PÅ EN SKÖNSJUNGANDE israelisk kvinna (vad journalister kallar för ett "politiskt grafiskt urval"), bidraget till Melodifestivalen toppar denna dag DN:s ledarsida med den ledande rubriken:

”Israeler som besöker Malmö ska inte behöva dölja sin identitet”, och påstår på fullt allvar att ”så allvarlig är antisemitismen nu i Malmö”.

NEJ, Wolodarski, Winiarski och Sachan, DN:s främsta propaganda-politruker i tjänst hos Nato, Washington, Bryssel och Tel Aviv, ni attackerar inte antisemiter i Malmö utan en hel världsopinion, som tvärtom intar en klar ställning mot sionismens sadistiska, rasistiska och människofientliga position och karaktär som objektivt sett är den tyska fascismens och dess ideologer så som den uttrycktes i Auschwitz och Buchenwald under andra världskriget. I dag är det inte judar och kommunister som förintas i lägren utan palestinier.

PÅ DN:s WEBBSIDA I DAG FINNER VI faktiskt en notis och
referat från Rädda Barnen om just denna förintelse med rubriken: ”Rädda Barnen: Två procent av Gazas barn är döda eller skadade”!

Den makabra 'händelsen' röner inga ledare, jo, en kvinnlig ledarskribent gjorde en krönika för några veckor sedan där hon var förbannad över att 80 svenska artister hade undertecknat ett upprop om att utesluta det israeliska bidraget till Melodifestivalen, just med hänvisning till dagens Holocaust.

Vad kan den fysiska israeliska likvideringen av två procent av Gazas barn betyda för denna kvinna som DN makabert presenterar som ”sjuksköterska”.

Visst, DN kan säkert ragga upp en svensk variant av ”Dödsängeln” Josef Mengele, från Auschwitz II, så är duon lika komplett som de nazistiska besättningarna på de tyska koncentrationslägren under kriget.

Bokrecension: ”Syriens tystade röster” har fått en röst i Patrik Paulov

Författaren och frilansjournalisten Patrik Paulov, tidigare utrikeschef på Proletären. FOTO: MARCUS JÖNSSON, PROLETÄREN.

PATRIK PAULOVS BOK ”SYRIENS TYSTADE RÖSTER” (Karnevals förslag 2019) är en journalistisk pärla och unik i ett svenskt medielandskap där mediernas förnekande av de egna journalistiska principerna har varit legio under de åtta år långa kriget.

Hur många år dröjde det innan samma medier, som hade vurmat för den nya tyska regeringen i Berlin fick upp ögonen eller tvingades lyfta på ögonlocken och skrapa hornhinnorna inför den tyska fascismens barbarier innan det andra världskriget bröt ut?

Parallellen är inte långsökt. Och det är här som Paulov har lyckats med vad alla seriösa och drivna journalister skulle kunna ha gjort och göra i frågan om Syrien. Om det inte vore för att de av egen politisk-ideologisk övertygelse, eller för att den politiska linjen som redaktionschefen och medieägare sätter är den som har rått och varit den gängse under dessa år då nära en halv miljon syrier har mött döden.

I DE 32 KAPITEL SOM STRÄCKER sig över 300 sidor lyckas Paulov med att både beskriva bakgrunden, landet, folken, för det är flera folk i denna unika sekulära stat i Mellanöstern, kriget, aktörerna, religionens betydelse, regionen, USA:s planer på att rita om kartan i denna region av världen, skapa förevändningen för den egna interventionen, USA-sociologen Gene Sharps Manual för ”regimbyte” och inte att förglömma; den svenska regeringen ynkliga, pinsamma och totala underordnande av USA:s pekpinne i frågan om Syrien.

”Syriens tystade röster” är lättläst. När den kom fram efter två månaders postgång från Sverige till Honduras sträckläste jag den. Den griper läsaren. För till skillnad mot många av våra kollegor har Paulov inte bara varit flera gånger i Mellanöstern och Syrien innan kriget (se kapitlet om Aleppo), han tar nya kontakter, konfronterar hela tiden uppgifter med sina egna kontakter som mainstreammedierna publicerar. Bevakningen sträcker sig från 2011 fram till i början av 2019.

Han lyckas alltså med det en reporter och hans chef alltid ska tänka på; följa upp temat, hålla kontakt med kontakterna i och utanför, i det här fallet Syrien respektive Sverige men även andra länder i världen. När Paulov drar i en tråd i en uppgift poppar det hela tiden upp nya uppgifter som gör att tråden, uppföljningen blir konstant. Det gör att reportern eller författaren får en bild, kunskap och kännedom som gör att han kommer allt närmare Pudelns kärna, sanningen.

Det gör att de stora mediernas och de journalister som dessa medier satt för att specialbevaka temat Syrien inte recenserar en bok som ”Syriens tystade röster”. För då ger de smisk på den egna stjärten. För mediernas bevakning eller bättre; desinformation och ibland talande tystnad i flera fall av kriget i Syrien, har gjort dem delaktiga till ett massmord utan jämförelse sedan det andra världskriget.

PAULOV JÄMFÖR INTERNATIONELLA mediers bevakning av angreppskriget mot Syrien via cirka 200.000 jihadister från ett hundratal länder och kommer fram till att svenska medier borde stå i skamvrån. Den politiska fegheten är slående, till och med jämfört med vissa stora brittiska medier som publicerat intressanta reportage direkt i politisk konfrontation mot både sina egna kollegor och medier men också mot den egna regeringen och USA-administrationens ståndpunkter.

Även de svenska politiska partierna utan undantag tangerar mediernas delaktig i folkmordet. Fegheten och delaktighet i brottet är kanske ännu större hos v-ledaren Jonas Sjöstedt och den partiledning han representerar som inte har begripit att han/de objektivt blivit Trumps omedvetna allierade i det imperialistiska angreppet mot Syrien i synnerhet och mellanöstern i allmänhet när Sjöstedt lanserar en ”skyddszon” i norra Syrien och i praktiken ber Trump om ett ”Nytt Libyen”.

Paulov avslöjar skalet i det som kallas den ”Fria Syriska Armén”. Eller IS som en pervers artificiell folkmorsskapelse av USA. IS är ett verktyg i tjänst hos USA för att slå sönder nationalstaten Syrien.

Men där finns också Rysslands deltagande och viktiga assistens för att neutralisera och eliminera IS och övriga terroristgrupper som hållits under armarna och aktivt fått materiellt, finansiellt och militär materiel av Gulfstaterna men även av USA, Israel, Turkiet och delar av EU. Iran och Hizbollah analyseras så klart på ett helt annat sätt än vad svensken är van att läsa, se och höra. Det är en analys som inte avslutas efter 30 sekunder utan detaljer som bildar ett mönster där läsaren begriper vem som är inbjudna till Syrien av den legala av FN erkända regeringen och vilka som bryter mot FN-stadgan och ockuperar illegalt och mot folkrätten syriskt territorium som bombas.

ANGREPPSKRIGET MOT DEN SYRISKA statsbildningen har alla de ingredienser och som tillämpats i andra delar av världen där Gene Sharps Manuel om Regimbyte har använts. Ukraina, Libyen, Venezuela eller Nicaragua är tidigare exempel. Men när de militära segrarna har uteblivit har den psykologiska krigföringens arkitekter gått ett steg för långt när kemgasattacker med statister från de Vita Hjälmarna verkställts respektive använts. Där finns också beskrivningarna i flera kapitel i boken om dessa ”Fakenews” när de Vita Hjälmarna skriker om ”kemgasattacker” och Paulov ställer källor mot varandra och avslöjar ”Faken”.

Han ger alltså läsaren själv möjlighet att dra sina egna slutsatser baserat på källor som aldrig publicerats i stora och inflytelserika medier som Dagens Nyheter, som har haft eller har flera reportrar som på sitt ansvar har bevakningen av angreppskriget mot Syrien. Och trots alla stolta och vackra proklamationer som detta alster brukar avsluta sina artiklar med, så som ”kritisk källhantering” och objektivitet, blir sanningen, när man skrapar på artikeln, pinsamt ihålig.

DET SVENSKA UTRIKESDEPARTEMENTET, då? Även här blir tystnaden och de långa månaderna av väntan pinsam för att få en intervju eller kommentar med de politiskt ansvariga på UD. För det gör sig inte. Paulov tvingas skicka in skriftliga frågor som bara det gör att en intervju redan från början blir lite rumphuggen eftersom det blir omöjligt med följdfrågor. Men han ställer dessa kommentarer mot tidigare uttalanden från UD-experter som besökt Syrien och som har gjort sparsamma uttalanden men som i vissa fall står i motsättning till vad de så kallade ”sakkunniga tjänstemännen” på UD förfäktar i sina intetsägande svar eller kommentarer till Paulovs skriftliga frågor.

Och det är här som Paulovs bok också avslöjar, vilket inte andra medier med enorma ekonomiska och personella resurser skulle kunna ha gjort, att svenska regeringen och UD via Sida med all sannolikhet direkt eller indirekt har finansierat och fortsätter finansiera den väpnade oppositionen i Syrien.

Det är i slutändan organisationer som FN har deklarerat som terrorister, i första hand al Nusra, den al Qaedabaserade terroristorganisationen i Syrien, där pengarna går via så kallade ”NGO:s”. Dessa har kommit att bli murbräckan och en fasad för andra rörelser och organisationer. Fallet Nicaragua är slående där CIA:s olika civila fasader, så som USAID eller NED, förra året med 16 miljoner dollar finansierade en rad NGO:s med direkt band till den politiska högern som med våld försökte störta sandinistregeringen i Managua.

Paulov får ut dokument från UD där stora delar av dokumenten har raderats med svart över de uppgifter som jag tveklöst vågar säga att regeringen komprometteras med terrorismen. För dessa uppgifter skulle kunna visa att miljoner kronor av svenskt bistånd har gått till dessa terrorister som under åtta års krig, av i första hand utländska jihadister, har dödat, lemlästat och skapat ett krigets helvete för miljoner syrier.

Ovanstående är bara ett axplock. Köp och läs boken med kritiska ögon, jämför med övriga källor som under dessa åtta år har använts i fallet Syrien.

Och ”Sök sanningen, även om den så ska leda dig till helvetes portar”!, som den göteborgska politiska rockgruppen Röda Kapellet sjöng en gång på 1970-talet.

Det tål Patrik Paulovs ”Syriens tystade röster”!

Dick Emanuelsson,

Tegucigalpa-Honduras, journalist och reporter sedan 1984.